Vilka regler gäller vid anhållande och häktning av unga personer?

Allmänna regler om anhållande och häktning

Anhållande och häktning är så kallade tvångsmedel, det vill säga åtgärder som används i brottsutredande syfte för att kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott. Anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande som får ske i upp till tre dagar, efter det ska åklagaren fatta beslut om häktning ska begäras i domstol. För att anhålla en person krävs att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.

I 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB) framgår att förutsättningarna för att kunna häkta en person är att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns ska det även finnas en risk att personen:

• Avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (så kallad flyktfara),
• Undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning (så kallad kollusionsfara), eller
• Fortsätter sin brottsliga verksamhet (så kallad recidivfara).
  
  

Det föreligger presumtion för häktning, det vill säga ett antagande om häktning, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år och sex månader. Detta såvida det inte är uppenbart att det saknas skäl för häktning.

Häktning får bara ske om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Det finns tre allmänna principer som utvecklats i praxis:

• Ändamålsprincipen – innebär att en myndighets befogenhet att använda tvångsmedel är bunden till det ändamål för vilket tvångsmedlet har beslutats,
• Behovsprincipen – ett tvångsmedel får enbart användas när det föreligger ett påtagligt behov och en mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig för att tillgodose behovet,
• Proportionalitetsprincipen – en tvångsåtgärd ska i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med åtgärden.
  
  

Om det kan antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter får häktning inte ske.

Det finns regler om hur länge en person får vara häktad i Sverige. Den bortre gränsen är nio månader fram till dess att åtal väckts. Om det finns synnerliga skäl får dock rätten, på begäran av åklagaren, besluta att den tiden får överskridas. För personer som är under 18 år när häktningsbeslutet verkställs är motsvarande tidsgräns tre månader.

Häktning av unga personer

Om häktning skulle kunna komma att medföra allvarligt men för den misstänkte på grund av den misstänktes ålder, hälsotillstånd eller annan liknande omständighet får häktning bara ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Detta framgår av 24 kap 4 § RB.

I 23 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) finns en bestämmelse som säger att personer under 18 år endast får anhållas eller häktas om det finns synnerliga skäl.

I praxis har innebörden av synnerliga skäl utvecklats:

• I NJA 1978 s 471 ansågs det inte föreligga synnerliga skäl att häkta en 16-åring misstänkt för grova förmögenhetsbrott då den brottsmisstänkte ansågs stå under tillräcklig bevakning genom familjehemsplacering.
• I NJA 1985 s 56 ansågs det finnas en risk för att den häktade 17-åringen skulle återfalla i brottslighet. Då den misstänkte hade suttit häktad i tre månader kunde förlängd häktningstid i syfte att genomföra rättspsykiatrisk undersökning innebära ett längre frihetsberövande än det fängelsestraff som riskerade att dömas ut. Det ansågs därför inte föreligga synnerliga skäl för att hålla honom fortsatt häktad.
• I NJA 2008 s 81 ansågs omedelbart omhändertagande av en rånmisstänkt 17-åring, med stöd av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), utgöra en sådan betryggande övervakning att förutsättningar för häktning inte längre förelåg.
• I NJA 2015 s 649 var det fråga om en 15-åring som var misstänkt för grov stöld och häleri. Han hade vid två tillfällen avvikit från det HBV-hem där han var placerad och den misstänkte brottsligheten hade begåtts under de tillfällen han avvikit. Högsta domstolen ansåg att det fanns en flyktfara men vid en avvägning mot faran för allvarlig psykisk skada att häkta någon som endast är 15 år gammal ansågs inte styrkan i de särskilda häktningsskälen medföra att det förelåg synnerliga skäl för häktning.
• I NJA 2017 s 701 ansågs det föreligga synnerliga skäl att häkta en 16-åring misstänkt för grov misshandel, grovt vapenbrott, grovt olaga hot och grovt olaga tvång. Det ansågs inte vara en tillräcklig övervakning att placera 16-åringen på ett ungdomshem i enlighet med LVU och risken för att 16-åringen skulle kunna försvåra utredningen om han gick på fri fot ansågs vara påtaglig.
• I RH 2004:61 var det fråga om en 16-åring misstänkt för mord. Risken att utredningen skulle försvåras om restriktionerna inte effektivt upprätthölls framstod som överhängande. Hovrätten ansåg därför att betryggande övervakning inte kunde ordnas på annat sätt än genom häktning och att synnerliga skäl finns för att häkta honom.

Förundersökning gällande unga lagöverträdare

Enligt 4 § LUL ska en förundersökning mot den som inte har fyllt arton år, gällande brott på vilket fängelse kan följa, bedrivas med särskild skyndsamhet. Huvudregeln är att förundersökningen ska avslutas och beslut i åtalsfrågan fattas så snart det kan ske och senast inom sex veckor från dagen för delgivningen av brottsmisstanken. Denna tidsfrist får överskridas endast om det är nödvändigt med hänsyn till att den misstänkte ska delta i medling (en opartisk tredje part hjälper parter i en konflikt eller brottshändelse att kommunicera och nå en frivillig överenskommelse) eller med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter.

Om det inte möter hinder ska en åklagare med särskilt intresse och lämplighet att hantera ungdomsmål leda förundersökningen gällande lagöverträdare som är under 18 år. I tingsrätten och hovrätten ska rättegången som huvudregel hanteras av lagfarna domare som särskilt utsetts av domstolen att hantera mål mot den som inte fyllt 21 år.

Vilka rättigheter har en person under 18 år under tiden personen är häktad?

I häkteslagen (2010:611) 1 kap 4-6 §§ finns grundläggande bestämmelser om hur en häktad person ska behandlas under tiden för frihetsberövandet.

Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. Vidare så ska negativa följder av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och den intagne samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det stöd och den hjälp som behövs.

Frihetsberövandet får inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av häkteslagen eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Det kan handla om inskränkningar i den häktades rätt till kontakt med omvärlden (restriktioner), om det finns risk för att han eller hon undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Till exempel att brev som skickas till och från den intagne till dennes anhöriga kontrolleras av Kriminalvården, att den intagne inte får träffa sina anhöriga eller att den intagne inte får ha med sig vissa saker in i cellen. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Finns det en mindre ingripande åtgärd som är tillräcklig så ska den användas.

Enligt 2 kap 3 § häkteslagen får en intagen under 18 år inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över arton år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa. Den som fyller 18 år under tiden för frihetsberövandet får fortsättningsvis placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna under arton år, om det är motiverat med hänsyn till hans eller hennes personliga förhållanden och i övrigt anses lämpligt.

Skolundervisning för häktade ungdomar

Det råder skolplikt för barn under grundskolan vilket innebär att barn och ungdomar som häktas kan omfattas av skolplikten under tiden de är häktade.

På Kriminalvårdens större häkten finns både lärare och pedagogiska handledare. De flesta häkten i landet har någon form av sådan bemanning, omfattningen kan dock variera. Ett fåtal mindre häkten saknar denna resurs. Om en elev under 18 år placeras i ett mindre häkte sker kontakten med lärare eller pedagogisk handledare vid annat häkte via telefon.

I praktiken går det till så att en kontaktperson på den häktade elevens skola förser Kriminalvårdens personal med instruktioner, uppgifter och undervisningsmaterial som är anpassade efter elevens behov och pågående undervisning och som är genomförbar i rådande fysisk miljö.

Kriminalvårdens lärare och pedagogiska handledare är en länk mellan skolan och eleven som handleder eleven i studierna, skapar struktur, tar emot material och återför elevens arbeten till skolan för bedömning.

Det råder näsan alltid restriktioner för häktade elever, innebärande att de inte får ha kontakt med omvärlden. Detta påverkar även skolan, som under häktningstiden inte kan kommunicera direkt med eleven, varken fysiskt eller digitalt. Eftersom häktade elever inte har tillgång till digitala enheter behöver allt undervisningsmaterial tillhandahållas i fysisk form. Uppgifter, instruktioner och annat undervisningsmaterial som skickas till eleven får enbart vara studierelaterade och inte innehålla personliga hälsningar till eleven eller liknande.

Professionell hjälp

Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål som innefattar barn och ungdomar. Vi åtar oss uppdrag som försvarare, uppdrag som särskild företrädare för barn och målsägandebiträde.

Vi hjälper dig!

Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.

Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.

Vår profil hos Advokatsamfundet.