Regeringen har i prop. 2025/26:138, En särskild straffbarhetsbestämmelse för psykiskt våld, föreslagit att ett nytt brott införs i brottsbalken. Förslaget innebär en viktig förändring av svensk straffrätt. För första gången i svensk straffrätt föreslås ett självständigt brott som tar sikte på upprepad, nedbrytande och kontrollerande kränkning som kan allvarligt skada en persons självkänsla – trots att beteendet i praktiken kan vara lika destruktivt som fysiskt våld.
Rättsläget idag
Som rättsläget ser ut idag saknas det i svensk rätt en särskild straffbestämmelse om psykiskt våld. Vissa beteenden kan omfattas av exempelvis bestämmelserna om misshandel (3 kap. 5 § brottsbalken, härefter BrB), olaga tvång (4 kap. 4 § BrB), olaga hot (4 kap. 5 § BrB), ofredande (4 kap. 7 § BrB), respektive förolämpning (5 kap. 3 § BrB). Vid upprepade kränkningar i nära relation kan grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning (4 kap. 4 a § BrB) aktualiseras. Regeringen har emellertid funnit bland annat följande aspekter som problematiska:
- Alla kränkningar är inte brott var för sig
- Upprepade mönster av nedbrytning fångas inte alltid upp
- Nedsättande tilltal eller kontroll är svåra att kvalificera straffrättsligt
- Förolämpning leder sällan till allmänt åtal
Det innebär att långvarigt psykiskt våld i praktiken hamnar utanför straffansvar eller endast beivras genom enstaka mindre brott.
Det konstateras i propositionen att psykiskt våld är vanligt förekommande, framför allt i nära relationer och hedersrelaterad kontext men också i ungas parrelationer.
Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) där brott i nära relation klarlagts är utsattheten för våld i nära relation utbredd i samhället och den visar att kvinnor är mer utsatta än män (Brå 2024:4). Att utsättas för psykiskt våld är betydligt vanligare än att utsättas för fysiskt våld i en nära relation. Resultaten har visat att psykiskt våld är den typ av våld som polisanmäls i lägst utsträckning, endast 2,5 procent. Orsaken till detta kan vara att vissa av de typer av våld som ingår i kategorin psykiskt våld inte nödvändigtvis utgör brott i juridisk mening, till exempel kränkningar.
Bland unga är det därtill vanligt att olika former av psykiskt våld och kontrollerande beteenden sker på digitala arenor. Detta föranleder att våldet kan ha en mycket hög frekvens och vara ständigt närvarande. Enligt Brås rapport 2021:15 utgör psykiskt våld på nätet (50 procent), den vanligaste formen av våld, följt av våld utanför hemmet (40 procent). Psykiskt våld i ungas parrelationer är enligt genomförda studier vanligt förekommande och det överlappar ofta med andra former av våldsutsatthet.
Kartläggningen genomförd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att hedersrelaterat våld och förtyck drabbar framförallt flickor och icke-binära. Det föreligger ett tydligt samband mellan närstående personers krav på partner och psykisk ohälsa. Hedersrelaterat förtryck utgörs ofta av kontroll respektive styrning i fråga om bland annat sexualitet, klädsel, umgänge och rörelsefrihet. I hederskontext kan det även förekomma så kallade omvändelseförsök som kan komma till uttryck genom psykiskt våld.
Vad innebär det nya brottet?
Den största nyheten som presenteras är införandet av ett nytt självständigt brott. Det föreslås att en ny bestämmelse, 4 kap. 7 b § BrB, införs i brottsbalken och åsyftar att omfatta den som upprepat utsätter en annan person för kränkningar i form av:
- beskyllning
- nedsättande uttalande
- förödmjukande beteende
- otillbörligt hot
- otillbörligt tvång, eller
- otillbörlig övervakning
Förutsatt att kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla föreslås personen dömas för psykiskt våld till fängelse i högst fyra år.
Utöver upprepade handlingar ska även varaktig otillbörlig övervakning kunna vara straffbart i sig. Detta förutsatt att beteendet är ägnat att allvarligt skada personens självkänsla.
Detta innebär att även mindre allvarliga men systematiska kränkningar får större betydelse vid bedömningen av upprepade integritetskränkningar. Detta är särskilt relevant i dagens digitala miljö med kontroll av mobiltelefoner, krav på lösenord, GPS-övervakning respektive varaktig kontroll av sociala medier.
Den praktiska tillämpningen av den nya bestämmelsen
Som första steg kommer rättsväsendet behöva bedöma om det rör sig om:
- upprepade kränkningar, eller
- varaktig otillbörlig övervakning.
Enstaka händelser är i normalfallet inte tillräckliga. Detta förutsatt att frågan inte rör varaktig övervakning.
Begreppet ”otillbörlig” innebär en normativ bedömning. Rättsväsendet måste avgöra om beteendet gått utöver vad som är socialt acceptabelt, vilket i praktiken kan komma föranleda svåra gränsdragningar. Gränsen mellan kontroll och omsorg, konflikt och systematiskt nedbrytande, svartsjuka och straffbar övervakning är svår.
En central del blir att analysera mönstret. Isolerade uttalanden kan framstå som bagatellartade, men i ett sammanhang av återkommande kränkningar kan de få en annan betydelse. Bevisningen kan bestå av sms, chattloggar, ljud- respektive skärminspelningar, vittnesmål, journalanteckningar samt socialtjänstens dokumentation.
Rekvisitet ägnat att allvarligt skada självkänslan kräver inte att faktisk psykisk sjukdom bevisas. Det räcker att beteendet varit ägnat att allvarligt skada självkänslan. I praktiken ska bedömningen göras från ett objektivt perspektiv genom att ställa frågan om en person i motsvarande situation typiskt sett skulle riskera att få sin självkänsla allvarligt skadad. Samtidigt kommer den berörda personens individuella parametrar i form av ålder, beroendeställning samt relationens karaktär sannolikt få en viktig betydelse.
Genom den föreslagna reformen ges psykiskt våld en tydlig och självständig plats i straffrätten. Det är en lagstiftning som uttryckligen tar sikte på mönster, kontroll och nedbrytning snarare än uteslutande enskilda gärningar.
När förväntas den nya ordningen börja gälla?
Enligt regeringens plan kommer de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 juli 2026.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och åtar oss uppdrag som såväl försvarare som målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
