Informationssamtal
Reglerna om informationssamtal finns i 6 kap. 17 c § föräldrabalken, 13 kap. 5 § socialtjänstlag samt i lagen (2021:530) om informationssamtal. Den förälder som vill väcka talan i domstol måste som huvudregel i föräldrabalken visa att ett informationssamtal har genomförts under det senaste året.
Informationssamtal är ett samtal som tillhandahålls av socialnämnden och leds av en sakkunnig person. Enligt 7 § lagen om informationssamtal ska föräldrarna i informationssamtalen få relevant information som syftar till att de ska hitta den lösning som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge, vilket i praktiken innefattar följande delar:
- information om barnets behov och rättigheter,
- kunskap om vad vårdnad, boende och umgänge innebär juridiskt,
- vägledning kring möjligheten att komma överens utan domstolsprocess.
Samtalet utgör inte medling och leder inte, vid ett genomfört informationssamtal, till något beslut eller bindande överenskommelse. Syftet med samtalen är att minska konflikter – inte att avgöra tvister. Dess funktion är således preventiv och informativ.
Enligt 5–6 §§ lagen om informationssamtal ska samtalet som huvudregel erbjudas inom fyra veckor från begäran och kan genomföras såväl gemensamt som enskilt. Lagstiftarens utgångspunkt är att gemensamt deltagande är att föredra eftersom detta förbättrar förutsättningarna för samförstånd mellan föräldrarna.
I praktiken genomförs informationssamtal ofta som ett eller två möten hos familjerätten. Vid genomförda samtalsmöten erhåller föräldrarna ett samtalsintyg vilket kan ges in till domstolen för att visa att processförutsättningen är uppfylld. I processuell mening är deltagandet i informationssamtal obligatoriskt.
När gäller kravet och när gör det inte?
Kravet på informationssamtal är en så kallad processförutsättning. Av 6 kap. 17 c § 1 st. föräldrabalken framgår att ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge inte får tas upp till prövning om den taleförande föräldern inte har deltagit i ett informationssamtal inom ett år före talans väckande. Om det inte är uppfyllt kan domstolen avvisa målet utan att pröva sakfrågan. Bestämmelsen utgör ett rättegångshinder som domstolen enligt 34 kap. 1 § rättegångsbalken ska beakta självmant.
Samtidigt innehåller lagen ett viktigt undantag. Om det finns särskilda skäl får domstolen enligt 6 kap. 17 c § 2 st. föräldrabalken ändå ta upp målet till prövning.
Exempel på sådana skäl kan vara:
- att det med hänsyn till barnets bästa finns behov av ett snabbt domstolsbeslut för att skydda barnet,
- att den andra föräldern befinner sig utomlands på okänd ort,
- att det saknas möjlighet att få kontakt,
- att allvarlig sjukdom föreligger.
Enligt förarbeten (prop. 2020/21:150 s.146) ska undantagsbestämmelsen tillämpas återhållsamt men bedömningen ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Nytt avgörande från Högsta domstolen gällande undantag från krav på informationssamtal
Högsta domstolen har den 29 december 2025 i mål Ö 1052–25 meddelat en dom gällande när undantaget från kravet på deltagande i informationssamtal för att få ett yrkande om vårdnad prövat ska tillämpas.
I det aktuella målet ansökte den taleförande föräldern, en kvinna med ursprung i Syrien som har ett barn tillsammans med en man som hon inte visste var han befann sig, om att få ensam vårdnad om barnet. Barnets pappa var inte folkbokförd i Sverige och modern har inte haft någon kontakt med honom sedan länge. Tingsrätten krävde att modern skulle uppvisa ett samtalsintyg till stöd för hennes deltagande i informationssamtal. När modern inte kunde uppvisa ett sådant intyg avvisade tingsrätten ansökan. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd i målet.
Högsta domstolen gjorde en annan bedömning och konstaterade att det i praktiken var omöjligt att genomföra ett meningsfullt informationssamtal, att domstolsprövning var den enda realistiska vägen för att lösa vårdnadsfrågan och att ett ensidigt samtal med endast den taleförande föräldern inte bidrar till det huvudsakliga syftet med ett sådant samtal – att föräldrarna gemensamt ska finna de lösningar som är bäst för barnet. Under dessa omständigheter ansåg domstolen att det fanns särskilda skäl och att kravet på informationssamtal inte fick hindra prövning av målet vilket har ålegat tingsrätten att pröva.
Avgörandet innehåller ett tydligt budskap till underinstanserna. Högsta domstolen underströk att domstolar i vårdnadsmål har ett långtgående utredningsansvar. Om det redan i ansökan finns uppgifter som talar för att undantag kan vara aktuellt, får domstolen inte nöja sig med att konstatera att ett intyg saknas och därefter avvisa målet. I stället ska domstolen pröva om det föreligger särskilda skäl, vid behov begära förtydliganden samt säkerställa att formella krav inte står i vägen för en materiell prövning.
För föräldrar innebär avgörandet ett stärkt rättsskydd. Den som inte kan genomföra informationssamtal av praktiska skäl ska inte riskera att helt stängas ute från möjligheten att få rättslig prövning av frågor som är avgörande för ett barns framtid. Det är viktigt att redan i ansökan tydligt redogöra för varför informationssamtal inte har varit möjligt och meningsfullt. För domstolen utgör avgörandet en tydlig markering mot en alltför strikt och formalistisk tillämpning av regelverket.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av vårdnads-, boende- och umgängestvister och åtar oss uppdrag som ombud i dessa mål.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
