Särskild anhörigersättning
I 2 kap. 3 a § skadeståndslagen (1972:207) (SkL) finns bestämmelser om så kallad särskild anhörigersättning. Det är en rättighet för den som stod den avlidne särskilt nära att få kompensation när den anhörige dödats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom brott. Syftet är att den närståendes ska ersättas för känslor av chock, förtvivlan, ilska, frustration och maktlöshet med mera på grund av dödsfallet. Om det är uppenbart oskäligt, exempelvis om brottsoffret genom egen straffbar gärning medverkat till situationen, ska sådan ersättning dock inte tillerkännas.
Anhörigersättningen är alltså en form av ersättning för ideell skada (det vill säga inte mätbar ekonomiskt) som uppstår när någon förlorar en anhörig genom ett allvarligt brott – mord, dråp eller grovt vållande till annans död. Personkretsen som ingår i uttrycket “den som stod den avlidne särskilt nära” innefattar främst medlemmar i samma hushållsgemenskap som den avlidne såsom make/maka, sambo, barn och föräldrar. I vissa fall har även andra räknats in såsom syskon. Däremot har särbo inte ansetts ingå i kretsen av särskilt närstående. Även mycket små barn kan ha rätt till ersättning.
Gällande särskild anhörigersättning räknas varje dödsfall som en särskild skada och det krävs inte att den ansvarige döms för brottet – även personer under 15 år och som således inte är straffmyndiga kan bli skadeståndsskyldiga.
Allmän anhörigersättning och begravningskostnader
Den särskilda anhörigersättningen utgår vid sidan av allmän anhörigersättning som kan utgå till anhörig vid fråga om personskada enligt 5 kap 2 § p. 3. Bestämmelsen i 5 kap 2 § SkL handlar om skadestånd vid personskada som lett till döden och lyder enligt följande:
”Har personskada lett till döden, skall ersättning betalas för:
- begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet,
- förlust av underhåll,
- personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.
Ersättning för förlust av underhåll tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som på annat sätt var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars, på annat sätt än genom förmån som avses i 3 §, själv bidra till sin försörjning. Med underhåll likställs värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet.
Med personskada avses kroppsliga och psykiska sjukdomstillstånd orsakade av en skadehändelse, även psykisk chock eller depression utan annat kroppsligt men kan bedömas som personskada.
Det är således möjligt för en anhörig att få ersättning för både personskada till följd av dödsfallet – allmän anhörigersättning – och särskild anhörigersättning som en allmän kompensation för förlusten och lidandet. Alla grader av vållande och även strikt ansvar omfattas av den allmänna anhörigersättningen.
Högsta domstolen (HD) har i NJA 2017 s. 1208 fastställt nivån av den allmänna anhörigersättningen till 30 000 kr på grundval av den aktuella schablonersättningen för sveda och värk. Vid kvalificerade fall, det vill säga vid uppsåtligt dödande och sådan grov vårdslöshet som ligger mycket nära ett uppsåtligt handlande, ska beloppet vara det dubbla, det vill säga 60 000 kr. Detta ska även gälla när den ersättningsberättigade bevittnat dödandet (NJA 2020 s 1142).
Personskada som leder till dödsfall ger alltså även rätt till ersättning för begravningskostnader. En skälighetsbedömning görs avseende begravningskostnader med hänsyn till den avlidnes ålder, ekonomiska villkor och sociala förhållanden, liksom trosbekännelse, sedvänja på orten m.m. I försäkringsbolagens praxis granskas totalsumman av begravningskostnaderna, är den rimlig går man inte in på delposterna. Ersättningen från försäkringsbolagen är schabloniserad genom en schablon som tillhandahålls av Svensk försäkrings Personskadekommitté).
Hur beräknas särskild anhörighetsersättning?
I 5 kap. 6 a § SkL ska särskild anhörigersättning bestämmas oberoende av omständigheterna i det enskilda fallet till ett skäligt belopp som är lika stort för var och en av de ersättningsberättigade. En objektiv bedömning ska göras och ersättningen är helt schabloniserad. Till skillnad från vad som gäller för kränkningsersättning ska ersättningen storlek alltså inte påverkas av omständigheterna i det särskilda fallet, såsom brottets karaktär. Det spelar heller ingen roll om dödsfallet har orsakats av ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt brott.
Skadevållarens ansvar beträffande särskild anhörigersättning kan lindras eller jämkas med stöd av allmänna bestämmelser om jämkning i skadeståndslagen (gällande barn, psykiskt störda och i situationer när skadeståndet blir oskäligt betungande för skadevållaren). Det kan dock inte bli fråga om jämkning av särskild anhörigersättning till följd av medvållande på den skadelidandes sida.
Gällande nivån för särskild anhörigersättning har i förarbeten (”Stärkt rätt till ideell ersättning för efterlevande anhöriga” SOU 2021:64 s 253 f) påtalats att skäligheten av schablonbeloppet ska bestämmas efter en sammanvägd bedömning av den samlade ersättningsnivån som kan utdömas till en anhörig. Det vill säga med beaktande av rätten till allmän anhörigersättning och med beaktande av rätten till kränkningsersättning.
Det har uttalats att ersättningens storlek inte bör sättas så lågt att den riskerar att motverka sitt syfte, men inte heller så högt att den jämfört med de belopp som döms ut i kränkningsersättning framstår som svårförståelig. Den samlade ersättningen för den ideella personskadan och den särskilda anhörigersättningen bör därför hamna på en rimlig nivå. Mot bakgrund av detta har uttalats att 50 000 kronor initialt är en rimlig ersättningsnivå på den särskilda anhörigersättningen. I slutändan innebär det en sammanlagd schabloniserad ersättning på drygt 100 000 kronor till efterlevande anhöriga som förlorat en närstående till följd av ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt brott.
Ny praxis gällande höjt skadestånd till efterlevande på grund av grov vårdslöshet
HD har den 19 december 2025 i mål nr T 5499-24 meddelat en dom gällande bedömningen av skadestånd till efterlevande.
Fallet handlar om en 16-åring som utsattes för grov misshandel av en 15-åring vilket gjorde att 16-åringen avled till följd av skadorna. 15-åringen dömdes för grov misshandel och grovt vållande till annans död.
De efterlevande till 16-åringen – föräldrar och två systrar – yrkade skadestånd som endast delvis bifölls av underrätterna. De erhöll 30 000 kr i ersättning för sveda och värk i form av psykiskt lidande (allmän anhörigersättning) och 50 000 kr i särskild anhörigersättning. Bägge föräldrarna yrkade även ersättning för varsin minnesstund, utöver begravningskostnader om sammanlagt 106 341 kr. Underrätterna tilldömde ersättning för begravningskostnader men avslog yrkandena avseende minnesstunderna.
Frågorna hos HD
Frågorna som HD hade att pröva var dels
- vad som är ersättningsgilla och skäliga begravningskostnader, dels
- vilken schablon för allmän anhörigersättning som ska gälla vid grov misshandel och grovt vållande till annans död.
Begravningskostnader
Gällande begravningskostnader betonade HD att skälighetsbedömningen ska göras med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. HD tilldömde ersättning till föräldrarna med sammanlagt ca 74 000 kr för två separata minnesstunder och för minnesfotografier, utöver de i underrätterna tilldömda begravningskostnaderna. HD motiverade detta med att den avlidne var mycket ung och dog till följd av brott. HD fäste även stor vikt vid den avlidne 16-åringens familjeförhållanden, bland annat att föräldrarna var skilda sedan länge och hade olika familje- och umgängeskretsar innebärande att föräldrarna hade behov av att ordna varsin minnesstund. Det beaktades även att familjen på faderns sida hade ursprung i olika delar av världen.
Anhörigersättning
Beträffande ersättningsnivån för allmän anhörigersättning – det vill säga frågan om den lägre schablonen på 30 000 kr eller den högre på 60 000 kr skulle tillämpas – uttalade HD att det utvidgade tillämpningsområdet för den högre schablonen avser grovt vårdslösa handlingar som legat mycket nära uppsåt.
Vidare uttalades att de psykiska besvären typiskt sett är av samma svårighetsgrad när ett uppsåtligt våldsbrott (i detta fall grov misshandel) har orsakat ett dödsfall, oaktat att skadevållarens uppsåt inte har omfattat att personen skulle avlida. Den högre schablonen bör enligt HD tillämpas i sådana situationer men under förutsättning att den uppsåtliga handlingen också är att se som grovt vårdslös i förhållande till dödsfallet. Detta är enligt HD sannolikt ofta fallet, men det kan finnas situationer där dödsfallet visserligen orsakats av den uppsåtliga handlingen men där denna inte har innefattat grov vårdslöshet i förhållande till dödsfallet.
Med hänsyn till detta tillerkändes den avlidnes föräldrar och två systrar ytterligare 30 000 kr var för psykiskt lidande och de anhöriga fick alltså ersättning i enlighet med den högre schablonen.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och skadeståndsfrågor. Vi åtar oss uppdrag både som målsägandebiträde och offentlig försvarare.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
