Det krävs särskilda skäl för att ensam vårdnad ska kunna utdömas. I svensk lagstiftning saknas det dock en tydlig redogörelse för vad som egentligen utgör särskilda skäl. Utifrån förarbeten och praxis utläses tre kriterier som har visat sig vara av avgörande karaktär när rätten beslutar om vilken vårdnadsform som är lämpligast. Dessa kriterier är umgängessabotage, samarbetssvårigheter och föräldrarnas lämplighet.
En förälder som medvetet försöker hindra barnet från umgänge med den andra föräldern gör sig skyldig till umgängessabotage och kan förlora vårdnaden på grund av det. Umgängessabotage kan exempelvis ske genom att boendeföräldern vid upprepade tillfällen hävdar att barnet är sjukt eller inplanerar aktiviteter för barnet på den planerade umgängestiden. Umgängessabotage kan även uttryckas genom att en förälder talar så illa om den andra föräldern inför barnet att barnet inte längre vill träffa denne.
En förutsättning för gemensam vårdnad är att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet. Föreligger en så djup och svår konflikt att ett framtida samarbete inte kan anses vara möjligt ska ensam vårdnad utdömas. Domstolen beaktar särskilt om samarbetssvårigheterna beror på att den ena föräldern är hotfull eller har begått brott mot den andra föräldern.
En vårdnadshavare som kan förklaras som uppenbart olämplig som förälder riskerar att förlora vårdnaden. Det kan exempelvis röra sig om att föräldern har begått övergrepp mot barnet, har ett svårt missbruk eller på annat sätt brister allvarligt i sin omsorgsförmåga.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av Familjerätt.
