Bakgrund
Brottsoffer som drabbats av bland annat personskada eller kränkning kan ha rätt till brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Såsom regelverket är utformat idag betalas brottsskadeersättning till den del skadorna inte kan täckas från något annat håll. Det betyder att möjligheterna att få skadestånd från gärningspersonen ska vara uttömda innan brottsoffret kan få brottsskadeersättning. Finns det en dom på skadestånd måste det först stå klart att gärningspersonen inte har betalningsförmåga innan brottsskadeersättning kan beviljas. I praktiken betyder det att brottsoffret därför först behöver ansöka om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten för att visa att den skadeståndsskyldige saknar tillgångar som kan utmätas. Brottsoffret måste även ha kontrollerat sitt eget försäkringsskydd, till exempel överfallsskyddet i hemförsäkringen.
Nytt lagförslag med brottsoffret i fokus
I regeringens proposition 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokus har utredningen haft i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder inom flera områden som rör ersättningar till framför allt brottsoffer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026. Frågor som har behandlats i propositionen är:
- Om brottsoffer ska ha rätt till brottsskadeersättning direkt när en dom på skadestånd får laga kraft?
- Om förutsättningarna för brottsoffer att få skadeståndet betalt från gärningspersonen ska underlättas?
- Om reglerna om förbud mot utmätning av skadestånd ska ändras för att i större utsträckning möjliggöra utmätning till förmån för brottsoffer?
- Om rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap ska stärkas?
- Om rätten till ersättning för Polismyndighetens anställda vid sakskada och särskilda medarbetarskyddsåtgärder ska utökas?
- Om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas?
- Om rätten till ersättning för personer som suttit frihetsberövade ska begränsas?
- Om skyddet för barns tillgångar ska stärkas genom att Kronofogdemyndigheten ska betala ut utmätta medel till ett överförmyndarspärrat konto?
Nedan sammanfattas de lagförslag som förslag och slutsatser som utredningen resulterade i.
En enklare och kortare process för att få brottsskadeersättning
Det nuvarande systemet som brottsoffer möts av är ofta komplicerat, tidskrävande och påfrestande. Det innebär att det ställs höga krav på att brottsoffret själv behöver vara aktivt i olika instanser. Utredningen föreslår att processen för att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas. Finns det en dom på skadestånd ska brottsoffret kunna få brottsskadeersättning utan att först behöva vända sig mot gärningspersonen och ansöka om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Brottsoffermyndigheten ska istället regressvis kräva tillbaka det utbetalade beloppet från den skadeståndsskyldige i efterhand.
Däremot föreslår utredningen att brottsoffrets försäkringsskydd fortfarande ska vara klargjort innan brottsskadeersättning betalas. Det framhålles emellertid att det finns en möjlighet att låta Brottsoffermyndigheten ta över brottsoffrets rätt till försäkringsersättning. Utredningen ger som förslag att ta bort den så kallade ”subsidiaritetsprincipen” i 10 § första stycket brottsskadelagen (2014:322). Principen lyder enligt följande:
”Brottsskadeersättning betalas till den del skadan inte täcks av annan ersättning som den skadelidande har rätt till på grund av skadan.”
Förslaget i utredningen är att eventuella skadeståndsbelopp som brottsoffret redan har fått även fortsättningsvis ska räknas av. Detsamma ska gälla för försäkringsersättning som den skadelidande har rätt till på grund av skadan.
I syfte att möjliggöra en kortare process för brottsoffer föreslår utredningen att domstolarna inte längre ska skicka kopior av domar på skadestånd till Kronofogdemyndigheten och att Kronofogdemyndigheten inte längre ska skicka ut förfrågningar till målsägandena om de vill ha hjälp med att ansöka om verkställighet. I stället föreslås att målsägandena ska få information om hur de kan få ut den ersättning de har rätt till redan i samband med domen på skadestånd.
Frivilliga betalningar av brottsskadestånd underlättas
Så som systemet är uppbyggt idag behöver den som har dömts att betala skadestånd ofta behöva vänta på att målsäganden ska vända sig till Kronofogdemyndigheten. Detta med hänsyn till att det inte skickas ut något inbetalningskort eller liknande och det inte alltid är lämpligt eller möjligt att parterna har direkt kontakt med varandra för att komma överens om betalningen. Den skadeståndsskyldige kan bli aktuell för ett verkställighetsförfarande hos Kronofogdemyndigheten – trots att han eller hon både vill och kan göra rätt för sig. Detta innebär extra kostnader och risk för betalningsanmärkning. Det innebär även att brottsoffret blir den som måste agera för att få ut skadeståndet samt att brottsoffret får vänta onödigt länge på sina pengar.
Utredningen föreslår att möjligheterna att använda så kallad nedsättning för att betala brottsskadestånd underlättas. Det innebär att den som är skyldig att betala kan välja att deponera beloppet hos Kronofogdemyndigheten i väntan på att en dom prövas av högre instans. Vidare föreslås att den skadeståndsskyldige ska kunna betala in skuldbeloppet till Kronofogdemyndigheten, som i sin tur ska betala ut detta till målsäganden. Detta förfarande ska kunna användas innan domen har fått laga kraft. Det anförs att den skadeståndsskyldige behöver få tidig och tydlig information om hur betalning kan genomföras i en bilaga till domen. Utredningen föreslår även en ny bestämmelse i utsökningsbalken (1981:774) om att nedsatta belopp genast ska betalas ut till motparten om gäldenären begär det.
Det föreslås även att gäldenären inte ska behöva betala en grundavgift om hela skulden betalas inom den tidsfrist som han eller hon har fått i informationen från Kronofogdemyndigheten.
Utökade möjligheter till utmätning till förmån för brottsoffer
Eftersom många brottsskadestånd inte betalas har utredningen även tagit ställning till en ändring av reglerna om förbud av utmätning av skadestånd. Utredningen föreslår att skadestånd som avser personskada, kränkning, frihetsberövande och liknande, ska kunna utmätas för att betala fordringar som avser skadestånd på grund av brott. Även brottsskadeersättning, trafikskadeersättning samt ersättning från sjuk- eller olycksfallsförsäkringar föreslås kunna utmätas för den sortens fordringar. Det innebär att den skadeståndsskyldige, som själv har tillgångar genom skadestånd eller försäkringsersättning, kan bli tvungen att använda dessa tillgångar för att betala skadestånd som denne är skyldig att betala på grund av brott.
Reglerna om polisers rätt till kränkningsersättning ändras inte
I syfte att utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och vissa andra yrkesgrupper infördes det den 1 juli 2022 en ny bestämmelse i 2 kap. 3 § andra stycket skadeståndslagen (1972:207) som tar sikte på fall när den som utsätts för brott i tjänsten får anses ha en särskild beredskap för angreppet. Bestämmelsen innebär att det vid bedömningen av om kränkningen är allvarlig särskilt beaktas om angreppet riktar sig mot den angripnes privata sfär eller är fysiskt.
Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga domstolarnas praxis om kränkningsersättning till dessa yrkesgrupper både från tiden före och efter lagändringen för att ta ställning till om rätten till kränkningsersättning för dessa yrkesgrupper ska stärkas. Slutsatsen som dragits är att poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap i fler fall än tidigare får kränkningsersättning, i vart fall vid fysiska angrepp som inte är mycket lindriga. Eftersom syftet med 2022 års lagändring får anse ha uppnåtts bedömer utredningen att det saknas skäl att föreslå lagändringar för att ytterligare utöka rätten till kränkningsersättning för de berörda fallen.
Bättre och mer likvärdiga villkor för polisanställda att få ersättning vid sakskada och medarbetarskyddsåtgärder
Det förekommer att poliser och civilanställda vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen utsätts för skadegörelse på privat egendom i anledning av sin tjänst. Det är ofta fråga om misstanke om att det skett som en hämnd för ett ingripande eller endast med anledning av anställningen som sådan. Enligt dagens regelverk omfattas poliser men inte civilanställda av förordningen (1998:1379) om ersättning för sakskada till polismän och anställda inom Kriminalvården m.fl.
Utredningen föreslår att civilanställda vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska ha samma rätt till ersättning som polismän för sakskador enligt ersättningsförordningen. För att få ersättning måste skadan ha uppkommit till följd av tjänsten genom någon annans vållande. Det lämnas även förslag om utökade möjligheter för polisanställda att få personsäkerhetsersättning med anledning av hot, våld och trakasserier som de utsätts för både i sin yrkesverksamhet och på fritiden.
Ett utökat principalansvar för föräldrar
År 2010 infördes det ett principalansvar för föräldrar som innebär att de tillsammans med barnet kan bli solidariskt ansvariga för vissa skador som deras barn har orsakat genom brott. Detta regleras i 3 kap 5 § skadeståndslagen (1972:207). Ansvaret omfattar i dag person- och sakskada, kränkningsersättning samt särskild anhörigersättning och gäller för den förälder som är barnets vårdnadshavare. Beloppsmässigt är ansvaret begränsat till en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse, år 2026 innebär det 11 840 kr. Det finns vissa möjligheter att sätta ned (”jämka”) skadeståndet, till exempel om barnet begått brottet under tiden barnet varit omhändertaget genom socialtjänstens försorg.
Utredningen gör för egen del bedömningen att någon allmän skärpning av principalansvaret inte bör ske då det uttalas vara osäkert huruvida en sådan förändring skulle bidra till att förverkliga det brottspreventiva syftet med principalansvaret. Det framförs dock ett förslag om att det belopp som föräldrarnas ansvar är begränsat till ska höjas till en tredjedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse, vilket för 2026 blir 19 733 kr.
Utredningen föreslår att principalansvaret i fortsättningen även ska omfatta ren förmögenhetsskada som barnet har orsakat genom brott. Ren förmögenhetsskada kan drabba brottsoffer som utsatts för bland annat bedrägeri. Det föreslås även att prövningstillstånd inte ska krävas i hovrätten för vårdnadshavares skadeståndsanspråk, om ett sådant krav inte gäller för det enskilda anspråket mot barnet.
Vissa begränsningar av rätten till frihetsberövandeersättning
En person som har orsakats skada av ett frihetsberövande kan få frihetsberövandeersättning av staten enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Denna sorts anspråk handläggs av Justitiekanslern, men kan också prövas i allmän domstol. Exempelvis kan ersättning betalas till den som har varit häktad på grund av brottsmisstankar men sedan inte har blivit dömd för brottet, och till den som har avtjänat ett fängelsestraff men som efter överklagande eller resning har frikänts eller fått en mildare påföljd. Ersättningen kan falla bort eller sättas ned, till exempel om den skadelidandes eget beteende har föranlett frihetsberövandet eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning betalas.
Utredningen föreslår en utvidgning av möjligheterna att vägra eller sätta ned ersättningen. Jämkning ska bland annat kunna ske om den skadelidandes eget handlande eller beteende har inverkat på beslutet om frihetsberövande. För att åstadkomma en något mindre restriktiv tillämpning av jämkningsreglerna avseende frihetsberövandeersättning föreslår utredningen att jämkning ska kunna ske när det inte är skäligt att ersättning lämnas. Till exempel bör en person som varit häktad som misstänkt för brott som han eller hon inte döms för, kunna få ersättningen jämkad om han eller hon fälls till ansvar för andra brott som hade kunnat motivera häktning.
Utredningen betonar att ersättningen ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till frihetsinskränkningens art och varaktighet samt övriga omständigheter. Det föreslås att ersättningen som utgångspunkt bör vara konstant över tid, det vill säga inte beräknas efter högre månatliga belopp ju längre frihetsberövandet har varat. Storleken ska enligt utredningen inte heller påverkas av allvarligheten i den misstänkta brottslighet som frihetsberövandet grundat sig på. Om ett frihetsberövande exempelvis har inneburit särskilt stora prövningar för den enskilde, ska hänsyn dock kunna tas till det. Exempelvis om den frihetsberövade var under 18 år eller under längre tid haft omfattande restriktioner. I motsatt riktning ska det kunna beaktas om det kvarstår en fällande dom, framför allt om den frihets berövade efter resning inte har blivit frikänd utan i stället fått en mildare påföljd.
Starkare skydd för tillgångar som barn får genom utmätning
Den som är under 18 år är omyndig och får som huvudregel inte själv råda över sin egendom utan det är en förmyndare som ska sköta barnets ekonomiska angelägenheter. Vanligtvis är barnets föräldrar vårdnadshavare och även de som är barnets förmyndare. Huvudregeln är att föräldrar inte behöver samtycke av överförmyndaren för att ta ut barnets bankmedel. Vissa större utbetalningar till omyndiga måste ske till ett av överförmyndaren spärrat bankkonto, till exempel utbetalningar från försäkringsgivare på grund av försäkringsfall och från Brottsoffermyndigheten på grund av rätt till brottsskadeersättning. Utredningen föreslår att skyldigheten att sätta in omyndigas medel på ett spärrat bankkonto även ska omfatta Kronofogdemyndigheten vid utbetalning av pengar som har influtit genom utmätning. Detta i syfte att minska risken för att en förälder ska missbruka sådana tillgångar, till exempel när utmätningen har skett för betalning av ett skadestånd som barnet har tillerkänts.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och skadeståndsfrågor. Vi åtar oss både uppdrag som försvarare och målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
