Svenska arvs- och testamentsregler är i grunden oförändrade sedan 1950-talet. I betänkandet SOU 2025:91 – Nya regler om arv och testamente som presenterades för en vecka sedan föreslår regeringsutredningen nu omfattande reformer. Avsikten är att skapa en lagstiftning som är mer anpassad till dagens digitala samhälle och familjestrukturer. Frågan är – väcker de föreslagna lagändringarna enbart förhoppningar eller också farhågor? I det följande får vi se både varför förslagen lagts fram, vilka möjligheter de öppnar och vilka fallgropar som kan anas enligt utredningen.
Ett testamentsregister hos Skatteverket
Många testamenten försvinner i dag eller kommer aldrig fram vid ett dödsfall. Utredningen föreslår därför ett offentligt testamentsregister, tillhandahållet av Skatteverket, där testamenten kan registreras och lagras digitalt.
- Motiv: minimera risken att handlingar försvinner samt säkerställa att testators sista vilja respekteras.
- Positiva effekter: färre borttappade testamenten, rättssäkerheten ökar när testamenten blir lättare att hitta, en digital kopia kan användas även om originalet försvinner, minskad risk för manipulation och enklare process för arvingar samt familjetvister kan förebyggas.
- Risker: integritetsproblem kring känsliga handlingar och stora krav på datasäkerhet uppstår.
Digitala testamenten – så kallade ”e-testamenten”
I dag krävs papper och fysiska vittnen när ett testamente upprättas. Med e-testamenten kan dokumentet upprättas via en säker statlig tjänst och signeras med avancerad elektronisk underskrift – såväl av den som skriver testamente som vittnen.
- Motiv: anpassning till digitaliseringen och människors förväntan på smidiga tjänster.
- Positiva effekter: ökad tillgänglighet, fler skriver testamente, säkrare hantering än fysiska papperskopior.
- Risker: tekniska fel kan leda till tvister samt digitalt ovana personer och individer som saknar e-legitimation riskerar att hamna i underläge.
Stärkt skydd för sambor
Såsom rättsläget ser ut idag saknar sambor arvsrätt, vilket i praktiken ofta leder till att den efterlevande sambo måste sälja bostaden för att lösa ut barnens arv. Utredningen föreslår därför att barn ska kunna avstå arv till förmån för den efterlevande sambon, samt att sambor ska kunna testamentera till varandra i större utsträckning.
- Motiv: samboskap är numera en vanlig familjeform som lagstiftningen hittills inte tillräckligt beaktat.
- Positiva effekter: sambor kan bo kvar i hemmet, minskad ekonomisk press och tryggare familjesituation, risk för att familjer splittras ekonomiskt vid ett dödsfall minskas.
- Risker: barns arvsrätt skjuts upp, vilket kan skapa konflikter, särskilt för särkullbarn.
Begränsning av laglotten
Bröstarvingars rätt till laglott har sedan länge varit starkt förankrad i svensk arvsrätt. Detta även om de grovt kränkt arvlåtaren respektive dennes närstående. Utredningen föreslår att laglotten kan begränsas i särskilda fall.
- Motiv: det upplevs som orimligt att barn som grovt kränkt arvlåtaren eller dennes närstående ska ärva denne.
- Positiva effekter: skyddar arvlåtare mot att tvinga lämna arv till en person som grovt kränkt dem eller deras närstående.
- Risker: antalet tvister kan öka och att principen om barnens starka arvsrätt urholkas.
Fler sätt att skriva nödtestamente
I dag kan nödtestamente endast göras muntligt inför två vittnen eller som handskrivet brev utan behov av vittnesnärvaro (s.k. holografiskt testamente). Utredningen vill öppna för fler alternativa möjligheter. I framtiden kan ett sms, mejl eller till och med en ljudinspelning godtas som nödtestamente, om det tydligt uttrycker testatorns sista vilja.
- Motiv: anpassning till hur människor kommunicerar i akuta situationer.
- Positiva effekter: fler får sin yttersta vilja respekterad, även i nödfall.
- Risker: otydliga meddelanden kan skapa osäkerhet men också risken för falska handlingar ökar.
Modernisering av språket i lagen
Ärvdabalken innehåller ålderdomliga uttryck från 1950-talet. Utredningen föreslår en försiktig språklig modernisering för att göra lagen tydligare. Detta utan att förändra rättsläget.
Vad utredningen valde bort
Alla frågor ledde inte till förslag. Några diskuterades men avfärdades. Vilka frågor resulterade i diskussion snarare än konkreta förslag, och vad var skälet till att de inte ledde vidare?
- Arvsrätt för kusiner och avlägsna släktingar: frågan avvisades då det skulle försvåra boutredningar och minska civilsamhällets resurser.
- Generell förändring av laglotten: frågan bedömdes fylla en fortsatt viktig social funktion som skydd för bröstarvingar.
- Arvsavstående: den befintliga praxisen bedömdes fungera väl, så endast ordningsregel om anteckning i bouppteckningen föreslås.
- Bredare vederlagsregel: en utvidgning ansågs kunna skapa rättsosäkerhet.
Vad händer nu och när förväntas den nya lagen träda i kraft?
Utredningen SOU 2025:91 är nu överlämnad till regeringen. Nästa steg är att förslagen skickas på remiss till olika myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer för synpunkter. Därefter avgör regeringen vilka av de föreslagna delarna som ska gå vidare i en proposition till riksdagen. Riksdagen behandlar propositionen i utskott innan beslut fattas. Om förslagen antas ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2027. Det ger tid för nödvändiga förberedelser – särskilt Skatteverket som får en central roll gällande ansvar för både e-testamenten och det nya testamentsregistret.
Avslutande ord
Reformen innebär en historisk modernisering av arvs- och testamentsrätten. Digitalisering, stärkt skydd för sambor och ett nytt testamentsregister är tänkta att öka tryggheten och rättssäkerheten. Samtidigt finns risker kring integritet, ökad risk för tvister och minskade resurser till det civila samhället. Hur förslagen tas emot politiskt och praktiskt återstår att se. Klart är att arvsrätten står inför sin största förändring på decennier.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har lång erfarenhet inom arvs- och testamentsrätt. Vi bistår med att upprätta tydliga och juridiskt hållbara testamenten, förvalta och avveckla dödsbon samt säkerställa att arvsfrågor löses på ett tryggt och korrekt sätt.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
