Massflyktsdirektivet och statusbyte – nya möjligheter för ukrainare?

Massflyktsdirektivet och statusbyte – nya möjligheter för ukrainare?

Regeringen har föreslagit nya regler som kan få stor betydelse för personer från Ukraina som befinner sig i Sverige med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (EU-rådets genomförandebeslut 2022/382). Förslaget innebär bland annat att ukrainare i vissa fall ska kunna ansöka om uppehållstillstånd för arbete eller studier utan att behöva lämna Sverige. Lagförändringar föreslås träda i kraft den 11 juni 2026.

Tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har EU:s massflyktsdirektiv varit tillämpligt. Direktivet har möjliggjort för personer som flytt från kriget i Ukraina att få tidsbegränsat uppehållstillstånd i EU:s medlemsstater.

I Sverige föreskrivs reglerna i utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, bland annat genom bestämmelser om tillfälligt skydd i 21 kap. UtlL. Dessa bestämmelser gör det möjligt att bevilja tillfälligt skydd till personer som, med anledning av den ryska militära invasionen fördrivits från Ukraina den 24 februari 2022 eller efter detta datum, omfattas av massflyktsdirektivet.

Personer som har fått sådant skydd har haft rätt att arbeta i Sverige. De har även haft rätt till vissa förmåner såsom ekonomiskt stöd och boende enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Barn har haft rätt till skolgång och vuxna har haft rätt till vård som inte kan anstå.

Det tillfälliga skyddet har samtidigt haft tydliga begränsningar. Tillståndet har inte i sig inneburit någon väg till ett mer varaktigt uppehållstillstånd. För många ukrainare som har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden alternativt påbörjat studier i Sverige har detta skapat stor osäkerhet om möjligheterna att stanna kvar i landet på längre sikt.

Rättsläget idag

Som rättsläget ser ut idag ska en utlänning som huvudregel ha ansökt om och beviljats uppehållstillstånd före inresan i Sverige. Detta följer av 5 kap. 18 § UtlL. Bestämmelsen reglerar uttryckligen att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha sökt och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Huvudregeln gäller bland annat för arbetstillstånd enligt 6 kap. UtlL och för uppehållstillstånd för studier enligt 5 b kap. UtlL. I praktiken innebär detta ofta att en person som redan vistas i Sverige måste lämna landet för att ansöka om ett nytt tillstånd. Det är denna ordning regeringen ämnar att ändra för personer från Ukraina som har haft tillfälligt skydd med stöd av massflyktsdirektivet.

Föreslagna ändringar

I lagrådsremissen Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier som regeringen har presenterat den 27 januari 2026 föreslår regeringen att en ny lag införs med särskilda bestämmelser för personer som har haft tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Att det föreslås bli möjligt att ansöka om uppehållstillstånd för arbete eller studier utan att lämna Sverige utgör den mest centrala nyheten för ukrainare. Förslaget innebär således ett uttryckligt undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 UtlL. Den som uppfyller ordinarie krav för exempelvis arbetstillstånd eller studietillstånd ska därmed kunna ansöka från Sverige i stället för från utlandet.

Det är en förändring med stor praktisk betydelse. För en person från Ukraina som redan arbetar i Sverige kan det innebära att övergången från tillfälligt skydd till arbetstillstånd blir betydligt enklare. På motsvarande sätt kan en person som har antagits till studier i Sverige få möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd för studier utan att först behöva lämna landet.

Förslaget innebär emellertid inte att kraven för de olika tillståndsformerna sänks. Den som ansöker exempelvis om arbetstillstånd måste alltjämt uppfylla de vanliga kraven i utlänningslagen, bland annat när det gäller anställningsvillkor, lön, försäkringar. Den som ansöker om uppehållstillstånd för studier måste på motsvarande sätt uppfylla krav som uppställs för sådant tillstånd.

En i sammanhanget relevant fråga är vad som händer med det tillfälliga skyddet när en person beviljas ett nytt uppehållstillstånd. Enligt förslaget ska tillståndet som grundas på massflyktsdirektivet upphöra att gälla. Det innebär att personen i stället kommer att omfattas av det nya tillståndet och den rättsliga regleringen som hör till detta vilket är betydelsefullt eftersom det skapar större tydlighet i den enskildes rättsliga status. Den föreslagna reformen innebär att de i vissa fall får en möjlighet att gå från en tillfällig till en mer långsiktig tillståndsgrund.

Massflyktsdirektivet är i grunden utformat för tillfälliga skyddssituationer. När personer från Ukraina har vistats i Sverige under flera år aktualiseras frågan om hur ett tillfälligt skydd ska förhålla sig till behovet av mer varaktiga migrationsrättsliga lösningar. Detta förslag utgör ett försök från regeringens sida att hantera den nyssnämnda övergången.

För många personer från Ukraina kan de nya stadgandena få stor betydelse. Personerna som redan har arbete, erbjuds en anställning eller antas till studier kan få bättre chans att stanna i Sverige utan avbrott. För arbetsgivare innebär förslaget ökade möjligheter att behålla kompetens som redan finns i verksamheten. För universitet och högskolor betyder regelverket att redan antagna studenter från Ukraina får en mer förutsebar väg in i det svenska utbildningssystemet.

Hur reglerna kommer att tillämpas i praktiken samt vilka bedömningar som kommer att göras i varje enskilt ärende återstår att se. Även om reformen innebär nya möjligheter, kommer det fortfarande att krävas att de materiella förutsättningarna för varje tillstånd är uppfyllda. Förslaget utgör obestridligt ett viktigt steg mot en mer långsiktig reglering för alla personer från Ukraina som har för avsikt att etablera sig i Sverige. För den som idag vistas i landet med tillfälligt skydd kan möjligheten att ansöka om arbetstillstånd eller tillstånd för studier inifrån landet bli avgörande.

När förväntas den nya ordningen börja gälla?

Lagförändringar föreslås träda i kraft den 11 juni 2026.

Professionell hjälp

Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av migrationsrättsliga ärenden och åtar oss uppdrag som ombud i dessa ärenden.

Vi hjälper dig!

Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.

Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.

Vår profil hos Advokatsamfundet.

Digital rådgivning

Actus Advokatbyrå erbjuder nu digital juridisk rådgivning inom alla verksamhetsområden. Med tjänsten kan klienter i hela Sverige få kvalificerad rådgivning, oavsett geografisk plats eller komplexitet i deras juridiska frågor.

Läs mer här

Senaste inläggen

Har du frågor eller vill ha hjälp med något?
Kontakta oss och vi hjälper dig!