Allmänt
Den 2 juli 2025 infördes ett nytt brott i 17 kap. 3 § brottsbalken – förolämpning mot tjänsteman. Enligt paragrafen döms den som angriper en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen, genom att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot tjänstemannen, om gärningen är ägnad att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet, för förolämpning mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst sex månader.
Första fallet har prövats vid Göteborgs tingsrätt
I början av september 2025 kom den första domen från Göteborgs tingsrätt där det nya brottet prövats (se Göteborgs tingsrätts mål B 13988–25). Personen i fråga stod åtalad för bland annat förolämpning mot tjänsteman för att ha angripit polisen genom att upprepade gånger uttala hora eller ord med liknande innebörd i samband med att polisen tillsammans med sina kollegor skulle gripa personen. Den åtalade personen i målet erkände att han kallat polisen för hora. Tingsrätten menade att personens erkännande av gärningen tillsammans med den övriga utredningen gav starkt stöd för att gärningen var bevisad och därmed skulle bedömas på det sätt åklagaren gjort gällande. Påföljden blev 60 dagsböter.
Tingsrätten ansåg att polisen hade rätt till kränkningsersättning
Polisen i målet begärde 10 000 kronor i skadestånd avseende ersättning för kränkning, så kallad kränkningsersättning. Tingsrätten uttalade i domskälen att förolämpning mot tjänsteman kan vara ett sådant brott som ger rätt till skadestånd på grund av kränkning. Tingsrätten framhöll dock att poliser tillhör en sådan yrkesgrupp som förväntas ha mental beredskap för att utsättas för eller tåla viss kränkning i tjänsten. Tingsrätten konstaterade att brottet visserligen utgjort en verbal kränkning i en ingripandesituation men ansåg ändå att upprepade uttalanden av ordet ”hora” utgör en allvarlig kränkning och därmed inte är något en polis ska behöva tåla i tjänsten. Tingsrätten menade därför att det var fråga om en sådan allvarlig kränkning som är ersättningsberättigad. I viss mån beaktade tingsrätten också att personen i fråga tidigare hade gjort sig skyldig till brott innefattande nedsättande beteenden mot tjänstemän för att markera allvaret i brottsligheten. Med anledning av detta ansåg tingsrätten att det yrkande beloppet om 10 000 kronor i kränkningsersättning var skäligt.
Målet kommer med största sannolikhet överklagas så det återstår att se vad högre instanser kommer fram till.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
