Svensk polis visar ett växande intresse för att använda artificiell intelligens (AI) för ansiktsigenkänning i realtid – en teknik som kan identifiera personer i folkmassor genom att koppla kameror till AI-system. Verktyget kan bli effektivt vid grova brott, men väcker samtidigt frågor om integritet, proportionalitet och rättssäkerhet.
Vad innebär ansiktsigenkänning i realtid?
Tekniken analyserar ansikten via kameror och jämför dem mot polisens databaser. Den kan snabbt identifiera misstänkta personer vid till exempel terrorhot eller kidnappningar. Samtidigt innebär den ett omfattande intrång i den personliga integriteten.
Lagförslag på gång
Sverige saknar i dag särskild lagstiftning för AI-baserad övervakning. Enligt regeringens promemoria Ds 2025:7 föreslås en ny lag från 1 januari 2026, som ska tillåta ansiktsigenkänning i realtid endast vid särskilt allvarliga brott eller hot mot liv.
Flera remissinstanser föreslår dock att lagen bör tidsbegränsas och följas upp genom en oberoende utvärdering.
Syftet med den föreslagna lagen och användningsområden
Syftet med lagförslaget är att ge polisen moderna verktyg för att:
- Identifiera personer som misstänks för allvarliga brott,
- Lokalisera försvunna personer eller offer för människohandel, och
- Förhindra allvarliga brott mot liv och säkerhet.
Synpunkter från remissinstanser
När promemorian skickades ut på remiss möttes den av bred kritik:
- Diskrimineringsombudsmannen (DO) varnar för diskriminering i algoritmerna.
- Advokatsamfundet menar att förslaget inte ger tillräckligt skydd för individens integritet och rättssäkerhet.
- Institutet för mänskliga rättigheter betonar behovet av starka rättsliga garantier och tydliga begränsningar för användningen.
- Tidningsutgivarna (TU) jämför tekniken med hemliga tvångsmedel och anser att den alltid bör kräva rättsligt tillstånd.
Gemensamt är kravet på starkare rättsliga garantier, transparens och tillsyn.
Fördelar och styrkor
- Effektivitet och snabbhet: Ansiktsigenkänning i realtid kan kraftigt effektivisera polisens arbete vid pågående operationer, såsom vid terrorhot eller kidnappning, där minuter kan vara avgörande.
- Brottsförebyggande potential: Tekniken kan bidra till att förhindra allvarliga brott genom att möjliggöra snabb identifiering av kända gärningspersoner i riskmiljöer.
- Modernisering av brottsbekämpning: Lagen skulle tydliggöra den rättsliga ramen för AI-baserade metoder och minska den rättsliga osäkerheten som i dag råder kring automatiserad bildanalys och biometrisk övervakning.
- Förutsägbarhet och kontroll: En särskild lag med tydliga krav på beslut, dokumentation och tillsyn kan skapa bättre rättssäkerhet än dagens oreglerade användning av kommersiella system.
Risker och svagheter
- Integritetsintrång och massövervakning: Tekniken innebär en omfattande behandling av biometriska data. Det finns risk för att människor övervakas utan misstanke om brott, vilket strider mot rätten till privatliv enligt Europakonventionen och EU-stadgan.
- Felidentifieringar och diskriminering: Forskning visar att ansiktsigenkänning kan ge felaktiga resultat, särskilt för kvinnor och personer med mörk hudfärg. Felaktig matchning kan leda till felaktiga ingripanden och därmed rubba förtroendet för rättsväsendet.
- Rättslig proportionalitet: Även om syftet är legitimt, måste varje insats vara proportionerlig. Det krävs att den enskildes rätt till integritet inte åsidosätts mer än nödvändigt. Kritiker menar att lagförslaget ger polisen för breda befogenheter, exempelvis genom att inkludera alla brott med minst fyra års fängelse i straffskalan.
- Bristande transparens och kontroll: Flera remissinstanser har påpekat att beslutsordningen inte är tillräckligt tydlig. Om användningen sker utan domstolsprövning riskerar maktbalansen mellan medborgare och stat att rubbas.
Avvägningarna i lagförslaget – hur ska negativa aspekter vägas upp?
Regeringen föreslår flera skyddsmekanismer för att väga upp de potentiella riskerna:
- Begränsning till särskilt allvarliga brott: Användningen får ske endast vid misstanke om brott med minst fyra års fängelse i straffskalan eller för att förhindra hot mot liv och hälsa.
- Tids- och platsbegränsning: Tekniken får endast användas under en kort och noggrant definierad tidsperiod samt på en viss geografisk plats.
- Förhandstillstånd: Ett beslut om användning ska fattas av en högre beslutsnivå, i vissa fall av åklagare eller efter prövning av domstol.
- Dokumentationskrav: Varje användning ska dokumenteras, och efteråt ska en rapport lämnas till tillsynsmyndighet (t.ex. Integritetsskyddsmyndigheten).
- Utvärdering och tillsyn: Användningen ska följas upp genom regelbundna granskningar för att säkerställa att rättssäkerhet och proportionalitet upprätthålls.
- EU-rättslig anpassning: Förslaget är avsett att harmoniseras med EU:s AI-förordning, som förbjuder generell användning av realtidsigenkänning men tillåter begränsade undantag vid allvarliga brott.
Samlad bedömning
Förslaget försöker balansera två motstående intressen: statens behov av effektiva brottsbekämpande verktyg och individens rätt till privatliv och rättssäkerhet.
Trots de föreslagna begränsningarna återstår frågan om skyddsmekanismerna är tillräckliga i praktiken. Mycket beror på hur tillsyn och domstolsprövning kommer att utformas.
Avslutande reflektion
AI-baserad ansiktsigenkänning kan ge polisen kraftfulla verktyg – men tekniken får inte urholka grundläggande fri- och rättigheter. Tydlig lagstiftning, oberoende tillsyn och rättslig prövning är nödvändiga för att upprätthålla förtroendet för rättsstaten.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå följer noggrant rättsutvecklingen kring AI, övervakning och dataskydd. Utvecklingen av denna teknik och dess juridiska reglering kommer att bli avgörande för hur balansen mellan säkerhet och individens fri- och rättigheter formas i framtiden.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
