Bakgrund
Tidigare har det inte funnits någon straffbestämmelse som uttryckligen tar sikte på den som rymmer eller avviker från häkte, anstalt, särskilt ungdomshem eller förvar. Däremot har det funnits bestämmelser för en frihetsberövad som t.ex. tvingar till sig nycklar under rymningen (olaga tvång) eller till den som använder vapen vid rymningen (vapenbrott). Det finns även vissa disciplinära åtgärder och andra reaktioner för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt och avviker eller rymmer, t.ex. varning, indragen permission och uppskjuten villkorlig frigivning.
Kriminalvården definierar incidenter där en intagen olovligen lämnar ett häkte eller en anstalt på olika sätt utifrån vilken nivå av kontroll den intagne stod under vid tiden för incidenten. Begreppet ”rymning” används när en intagen som är placerad i en anstalt i säkerhetsklass 1 eller 2, eller på ett häkte, tar sig ut därifrån (direktrymning). Även när en intagen lämnar en permission eller transport som är bevakad av personal (övrig rymning). Begreppet ”avvikelse” används när en intagen som är placerad i en anstalt i säkerhetsklass 3 tar sig ut därifrån (direktavvikelse) eller när en intagen inte återvänder från en permission på egen hand (avvikelse). Dessa definitioner återges i Kriminalvårdens årsredovisning för 2024 s. 79.
Ny lagstiftning från och med 1 juli 2026
Från och med den 1 juli 2026 finns nu en ny bestämmelse i brottsbalken (BrB) avseende brottet ”rymning”. Den återfinns i 17 kap. 12 § och innebär att en person som är 1. intagen i kriminalvårdsanstalt eller i ett särskilt ungdomshem, 2. intagen i ett häkte eller en polisarrest i avvaktan på att han eller hon ska förpassas till en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem, 3. häktad på grund av misstanke om brott, eller 4. tagen i förvar enligt utlänningslagen eller lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, som rymmer, döms för rymning till fängelse i högst två år.
Om det är fråga om grov brott kan den som rymt dömas för grov rymning till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Det kan vara fråga om grov rymning om gärningen har föregåtts av noggrann planering eller varit organiserad, eller annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.
Om gärningen är ringa ska den inte utgöra brott.
Vad är skälen till den nya kriminaliseringen av rymning?
I förarbeten till den nya lagbestämmelsen, regeringens proposition 2025/26:181 Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott, framgår att antalet direktrymningar från häkte och anstalt har minskat över tid. Det var bland annat av det skälet som Lagrådet avstyrkte förslaget om att kriminalisera rymning genom en ny bestämmelse i brottsbalken. Lagrådet menade att det framstod som oklart i vilken utsträckning en kriminalisering av rymning är en effektiv åtgärd för att motverka rymningar och betonade att antalet rymningar är få.
Regeringen höll dock inte med Lagrådet och gjorde en annan bedömning. Regeringen anförde att det är av grundläggande betydelse i ett demokratiskt samhälle att de som begår brott kan lagföras och att utdömda påföljder kan verkställas på ett säkert sätt. Vidare betonade regeringen att det inte kan uteslutas att uteslutas att vissa personer utgör en fara för samhället om de rymmer eller avviker. Även ur ett brottsofferperspektiv ansågs det vara av stor vikt att utdömda påföljder faktiskt verkställs och att dömda som ska vara frihetsberövade också är det. Även att det ansågs angeläget att ha lämpliga åtgärder till hands för att säkerställa att utlänningar inte vistas olovligt i landet och att en del i detta är att beslut om förvar av utlänningar respekteras.
Regeringen hänvisade även till att de senaste årens övriga lagstiftningsåtgärder, som är ett krafttag mot den organiserade brottsligheten med straffskärpningar och utvidgade kriminaliseringar, har medfört förändrade förutsättningar för Kriminalvårdens verksamhet. Antalet intagna i häkten och anstalter har ökat och Kriminalvården har i rapporter beräknat att ökningen kommer att fortsätta över tid. Kriminalvården är därför föremål för en pågående och omfattande expansion, som kommer att påverka förutsättningarna för att bedriva en säker och kvalitativ verksamhet.
Vidare betonade regeringen att fler intagna kommer att behöva placeras i anstalter med lägre säkerhetsklassning (säkerhetsklass 3) för att kunna skapa utrymme i de högre säkerhetsklasserna. Regeringen konstaterade att de flesta rymningar eller avvikelser från anstalter sker från de med säkerhetsklass 3. Detta innebär ett ökat medvetet risktagande och det är därför särskilt angeläget att Kriminalvården ges de förutsättningar som behövs för att kunna upprätthålla en god säkerhet och att bedriva ett effektivt återfallsförebyggande arbete.
Gällande häktade personer uttalade regeringen att även om det är få rymningar eller avvikelser, så förekommer det att ett fåtal häktade avviker eller rymmer från häkte eller transporter, samtidigt som intresset av att upprätthålla frihetsberövandet i dessa fall är tydligt.
Beträffande antalet avvikningar av personer som avtjänar sluten ungdomsvård anförde Regeringen att det förvisso varit endast ett fåtal under de senaste åren men att de förekommer och att det är angeläget att motverka att avvikningar från sluten ungdomsvård förekommer överhuvudtaget. Regeringen betonade att det, på samma sätt som gäller för häktade och intagna i anstalt, är avgörande för straffsystemets trovärdighet, legitimitet och effektivitet att verkställighet av sluten ungdomsvård kan genomföras under säkra och trygga former och att en dömd person som ska vara frihetsberövad också är det. Därtill betonades att barn som avtjänar sluten ungdomsvård bedöms ha ett stort behov av vård och behandling och att det därför även ur ett behandlingsperspektiv är av stor vikt att fastställda vårdplaneringar kan genomföras för att barn och unga ska kunna tillgodogöra sig den vård och behandling som de bedömts vara i behov av. Vidare poängterade regeringen den risk för återfall i brottslig verksamhet som föreligger för barn och unga som avviker från särskilda ungdomshem. Regeringen anförde att kriminaliseringen av rymning i någon mening därmed också är en återfallsförebyggande insats.
Beträffande förvar av utlänningar påtalade regeringen att det var en mer komplicerad bedömningsfråga eftersom det inte handlar om personer som blivit dömda för brott eller att det finns en konkret brottsmisstanke. I de allra flesta fall finns det inte heller någon anledning att befara att den som tagits i förvar är farlig för sin omgivning eller skulle göra sig skyldig till allvarliga brott om han eller hon skulle avvika. Regeringen anförde att det gällande motverkande av rymning av förvarstagna i första hand inte handlar om brottsbekämpning, utan i stället om att säkerställa att en utlänning inte kan vistas olovligt i landet och att beslut om verkställighet respekteras.
Sammantaget landade regeringen i bedömningen att de tidigare sanktioner och åtgärder som fanns att tillgå inte var tillräckliga och att det därför skulle införas en särskild straffbestämmelse avseende rymning.
Är det straffbart att hjälpa någon att rymma?
Det har nu även införts en bestämmelse i 17 kap 12 a § BrB som innebär att det är straffbart att hjälpa någon som är intagen, häktad eller tagen i förvar eller som annars är frihetsberövad att komma lös. Det är även straffbart att främja en frihetsberövads persons rymning genom att dölja honom eller henne eller genom någon annan sådan åtgärd. Främjande av rymning eller flykt kan leda till böter eller fängelse i högst ett år.
Om brottet är grovt kan det leda till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har föregåtts av noggrann planering eller varit organiserad, eller annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.
Om det handlar om en gärning som bedöms som ringa ska det inte anses utgöra ett brott.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och åtar oss bland annat uppdrag som försvarare.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
