Vad säger lagen?
Sedan maj 2021 kan man dömas till brottet uppmaning till självmord. Brottet återfinns i 4 kap. 7 a § brottsbalken. Av den framgår följande:
”Den som uppmanar eller på annat liknande sätt utövar psykisk påverkan mot någon att begå självmord döms, om gärningen är ägnad att medföra en inte obetydlig fara för en sådan handling, för uppmaning till självmord till fängelse i högst två år.
Den som begår en gärning som avses i första stycket och inte har uppsåt till men är oaktsam beträffande de omständigheter som innebär att gärningen är ägnad att medföra en inte obetydlig fara för självmord, döms för oaktsam uppmaning till självmord till böter eller fängelse i högst sex månader.
Om en gärning enligt första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.”
Vad menas med att uppmana någon till självmord?
En uppmaning kan anses föreligga även om ordet ”självmord” inte uttalas. I förarbetena till bestämmelsen förklarar lagstiftaren att säga till en person som står på en bro att hoppa också kan anses utgöra en uppmaning till självmord. Uppmaningen kan vidare ske både muntligen och skriftligen för att omfattas av brottet. Att uppmana någon till självmord på SMS eller på sociala medier kan alltså också omfattas. Det ska vidare vara fråga om uppmaningar som typiskt sett kan räknas till självmord eller självmordsförsök. Uppmaningar som omfattar andra former av självskadebeteende omfattas inte av brottet. Uppmaningen ska också vara riktat mot en enskild person, diskussioner kring självmord eller allmänna debatter ses därför inte som uppmaning till självmord.
Vad kan ses som annan psykisk påverkan till självmord?
Utöver att uppmana någon till självmord kan också den som på annat liknande sätt utövar psykisk påverkan mot någon att begå självmord dömas för brottet. Med detta menas att man inte säger eller skriver en direkt uppmaning till självmord. Det är i stället någon annan uppmaningsliknande form som har en indirekt påverkan mot någon att begå självmord. I förarbetena till brottet säger lagstiftaren att det kan handla om att ge någon instruktioner eller en specifik metod att begå självmord. Det kan till exempel handla om att skicka en så kallad självmordsmanual till en annan person. Det framhålls dock i förarbetena att det normalt sett inte kan anses utgöra en psykisk påverkan av att genom medkänsla tillhandahålla smärtstillande medicin som i en hög dos kan leda till döden. Att som anhörig tillhandahålla detta till någon som redan har fattat eget beslut om att ta sitt liv kan alltså inte ses som en uppmaning till självmord.
När anses en gärning medföra en inte obetydlig fara för självmord?
För att dömas till uppmaning till självmord krävs inte att någon fara faktiskt har uppstått, det räcker med att gärningen typiskt sett medför en inte obetydlig fara för självmord. Att någon faktiskt har tagit självmord är alltså inte ett krav för att kunna dömas för brottet. Vid bedömningen om en sådan inte obetydlig fara skett ska man göra en helhetsbedömning utifrån förhållandena kring uppmaningen samt personens, som mottar uppmaningen, hälsotillstånd och personliga förhållande.
En omständighet som kan avgöra om det finns en inte obetydlig fara för självmord är om den som mottar uppmaningen lider av psykisk ohälsa. Att personen är i en sårbar situation kan också vara avgörande. Att den som mottar uppmaningen lider av sådan psykisk ohälsa eller depression är dock inget krav. Domstolen ska göra en helhetsbedömning utifrån alla omständigheter, där kan till exempel även åldern på den som har uppmanats beaktas. I förarbetena har lagstiftaren lyft att en uppmaning till självmord mot en minderårig i många fall är ägnade att medföra en inte obetydlig fara för självmord. Om uppmaningen kommer från någon som intar en förtroendeställning till den uppmanande anses denna inte obetydliga faran vara ännu påtagligare. Det kan alltså tillexempel handla om en förälder som uppmanar sitt barn till självmord, eller en lärare på skolan.
När anses man ha uppsåt till uppmaning till självmord?
För att dömas för uppmaning till självmord enligt paragrafens första stycke krävs det att gärningspersonen har uppsåt till uppmaningen och de omständigheter som läggs till grund för att det funnit en inte obetydlig fara för självmord. Gärningspersonen ska alltså haft uppsåt till att den uppmanande till exempel lidit av psykisk ohälsa. Det krävs däremot inte att gärningspersonen haft uppsåt till att dessa omständigheter inneburit en inte obetydlig fara för självmord. Det är alltså tillräckligt att gärningspersonen haft uppsåt till den uppmanades psykiska ohälsa, även om denne inte haft uppsåt till att dessa omständigheter medförde en inte betydligt fara för självmord.
Den som har haft uppsåt och döms till uppmaning till självmord kan få upp till två års fängelse som påföljd. Vilken påföljd gärningspersonen får bedöms utifrån gärningens allvar. Lagstiftaren har framhållit att uppmaningar som riktas mot en särskild sårbar eller ung person ska ses som allvarligare.
När kan man dömas för oaktsam uppmaning till självmord?
Om gärningspersonen inte har haft uppsåt enligt ovan förklarat kan denne fortfarande dömas för brottet. Man talar då i stället om att gärningspersonen ska ha varit oaktsam, detta framgår av paragrafens andra stycke. När man inom juridiken pratar om oaktsamhetsbrott delas det in i medveten och omedveten oaktsamhet. I förarbetena till uppmaning i självmord talar man om att det är fråga om medveten oaktsamhet om gärningspersoner misstänker att det föreligger sådana omständigheter som innebär att det finns en inte obetydlig fara för självmord. Det kan till exempel vara fråga om att gärningspersonen misstänker att den som utsätts för uppmaningen lider av psykisk ohälsa.
När det är fråga om omedveten oaktsamhet är omständigheterna i stället sådana att gärningspersonen inte misstänker att det föreligger sådana omständigheter som innebär att det finns en inte obetydlig fara för självmord, men att gärningspersonen borde ha gjort det. I förarbetena säger lagstiftaren att det i sådana fall, för att kunna dömas för oaktsam uppmaning till självmord, krävs att det finns något som gärningsmannen kunde ha gjort för att kunna komma till insikt och att det också är något som denne borde gjort.
När ska omständigheterna anses mindre allvarliga?
Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig ska man inte dömas till ansvar för uppmaning till självmord, detta framgår av paragrafens tredje stycke. Lagstiftaren har i förarbetena gett exempel på omständigheter som ska göra gärningen mindre allvarlig. Det kan till exempel vara fråga om en närstående, som lever under stor press och i en desperat situation, till en person med psykisk ohälsa, uttrycker sig eller handlar på ett sätt som i och för sig ska ses som en uppmaning till självmord. Lagstiftaren lyfter även ett exempel om när två personer lever i en destruktiv relation där den ena personen vid upprepade tillfällen hotar med att ta livet av sig och den andra i en uppgiven situation uppmanar den personen att göra det. Det har dock även sagts i förarbetena att denna ansvarsfrihetsregel ska användas i en begränsad omfattning. Det krävs alltså väldigt särskilda omständigheter för att gå fri från ansvar om man uppmanat någon till självmord när det förelegat en sådan inte obetydlig fara för självmord.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och åtar oss uppdrag både som offentlig och privat försvarare samt som målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
