Om brottet olaga hot
Den brottsliga gärningen olaga hot stadgas i 4 kap 5 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Straffbestämmelsen riktar sig mot ”den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid”. Brottet förutsätter uppsåt, det vill säga en avsikt hos gärningspersonen, men alla uppsåtsformer kan komma i fråga (avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt).
Påföljden för ett olaga hot kan vara allt från böter upp till fängelse i högst två år.
Syftet med straffbestämmelsen är främst att ge ett straffrättsligt skydd för vissa angrepp mot en enskild persons känsla av trygghet till sin person, egendom, frihet och frid. Brottet uppfattas och kvalificeras som ett så kallat fridsbrott.
Riktat mot någon annan
För att det ska vara fråga om ett olaga hot ska hotet riktas mot “någon annan”. Det kan vara en enskild person men också en avgränsad krets av personer som typiskt sett har anledning att känna att hotet är riktat mot dem. Om hotet däremot är riktat mot en anonym allmänhet, till exempel ett hot om en bomb på allmän plats, är det i regel inte fråga om olaga hot. Ett sådant hot kan istället vara fråga om den brottsliga gärningen falskt larm enligt 16 kap. 15 § BrB.
Högsta domstolen (HD) har i fallet NJA 2020 s 510 prövat frågan om ett hot riktat mot ca 2 500 personer på en skola kunde anses utgöra ett hot mot ”någon annan”. Den tilltalade hade på sociala medier skriftligen uttalat att han skulle komma till skolan och skjuta alla samt att han långsamt skulle skära ned de som överlevde skadorna med en kniv. HD ansåg att hotet fick anses ha varit riktat mot både elever och personal på skolan, att kretsen var avgränsad och bestod av enskilda personer och att hotet därmed inte varit riktat mot en anonym allmänhet utan mot “någon annan”.
Hotet ska vara ägnat att framkalla allvarlig rädsla för att hotet ska verkställas
I bestämmelsen fästs framför allt avseende vid hur situationen har tett sig ur den hotades synpunkt. Hänsyn ska även tas till andra förutsebara yttringar som visar gärningsmannens farlighet utöver de som direkt sammanhänger med den åtgärd som avses med det framställda hotet. Av betydelse är därför vilka åtgärder hotet avser, hotets styrka, vem som uttalar hotet, sättet på vilket hotet uttalas och hur gärningspersonen agerar i övrigt. Även vad den hotade känner till om gärningspersonens agerande sedan tidigare.
Det krävs inte att hotet uttalas direkt till den hotade, men det måste komma till den hotades kännedom. Det kan alltså bli fråga om ansvar för olaga hot om hotet har kommit till den hotades kännedom genom förmedling av en tredje person. För straffansvar krävs objektivt sett i ett sådant fall att det i gärningsögonblicket typiskt sett finns en beaktansvärd risk för att hotet kommer att vidareförmedlas till den hotade. Till exempel om hotet lämnas till en myndighetsperson som kan förväntas agera, om hotet lämnas till en nära anhörig till den som hotet avser eller om gärningspersonen gett annan i uppdrag att framföra hotet och uppdraget bedöms vara möjligt att utföra. I NJA 2025 s 530 dömdes en kvinna för olaga hot till dagsböter för att ha sagt till sin sambo att hon kunde skicka personer för att misshandla eller skada hans dotter. Mannen vidareförmedlade hotet till sin dotter. HD gör i fallet gällande att kravet på att hotet ska komma till den hotades kännedom kan uppfyllas genom att hotet vidareförmedlas. För att ett olaga hot objektivt ska föreligga krävs att det i gärningsögonblicket typiskt sett finns en beaktansvärd risk för att det som har uttalats eller på annat sätt kommit till uttryck kommer att vidareförmedlas.
Det kan vara fråga om olaga hot även om hotet inte leder till att den som utsätts blir rädd för att hotet ska realiseras på grund av att han eller hon inte förstår hotets allvar. Vad som förutsätts är att hotet “är ägnat att hos offret framkalla en allvarlig fruktan”. Om det däremot varit uppenbart att hotet inte kunde vara allvarligt menat är det inte fråga om en straffbar gärning. Ett hot som av någon annan orsak inte är ägnat att störa den hotades frid är inte heller straffbart, till exempel om det för den hotade är likgiltigt om den gärning som hotet innebär realiseras eller inte, eller därför att den hotade vet att han eller hon utan särskilda besvär kan avstyra gärningen. Det saknar betydelse om gärningspersonen verkligen haft för avsikt att fullfölja hotet för frågan om gärningen är straffbar, men detta kan beaktas vid bedömningen av gärningens straffvärde.
För att det ska vara fråga om ett olaga hot är det inte nödvändigt att hotet går ut på en gärning riktad mot den hotade; hotet kan gälla också åtgärder mot en tredje person såsom en nära anhörig till den hotade.
För att det ska vara fråga om en straffbar gärning måste hotet ha en viss styrka; det ska alltså inte framstå som helt lindrigt. Det skyddade området gäller inte bara person och egendom, utan också frihet och frid. Det är alltså även straffbart att hota med brottslig gärning som innebär angrepp på någons frihet eller frid. Vad som främst kan bli aktuellt är hot att utsätta någon för vissa mer allvarliga och integritetskränkande brott som hot om olaga frihetsberövande, grovt hemfridsbrott eller allvarligare fall av olaga integritetsintrång.
Hot med vapen
I lagtexten beskrivs den brottsliga handlingen genom att ange att det avses hot som riktar sig mot någon annan och som utgörs av en brottslig gärning som är ägnad att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla. Tidigare var lagtexten formulerad på så sätt att det särskilt nämndes att det kunde handla om att någon “lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning”. Den nuvarande formuleringen öppnar upp för en stor variation av fall och situationer av olika slag. Det kan bland annat vara fråga om hot med bruk av föremål och andra “tillhyggen” som inte kan betecknas som livsfarliga vapen, om bruket av dem ändå kan medföra en avsevärd skada.
I NJA 2011 s 556 uttalade sig HD om tolkningen av vapen inom ramen för bestämmelsen om olaga hot. HD konstaterade att begreppet vapen inte är begränsat till vapen i teknisk mening, som knivar och skjutvapen utan att begreppet också omfattar andra verktyg och bruksföremål som kan användas för att tillfoga andra människor kroppsskada eller till och med döden. Enligt HD är exempelvis yxor, järnspett, knölpåkar eller bollträn sådana vapen som avses i bestämmelsen.
Grovt olaga hot
Det kan vara fråga om grovt olaga hot om ”hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag”, eller ”om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.”
Vid grovt olaga hot kan det bli fråga om fängelse i lägst ett och högst fyra år.
I fallet NJA 2024 s 335 hade en man åtalats för grovt olaga hot för att ha hotat en annan man med en påslagen vinkelslip med en klinga på ca 5 cm. I samband med att den åtalade mannen riktade vinkelslipen mot målsäganden uttalande han dödshot. Frågan var om hotet påtagligt hade förstärkts med hjälp av vapen och därför skulle bedömas som grovt. Enligt HD fanns det ingen tvekan om att vinkelslipen kunnat åstadkomma mycket allvarliga skador och att vinkelslipen i en situation som den aktuella måste ses som ett vapen. HD ansåg dock inte att det var fråga om grovt olaga hot eftersom den åtalade inte hade gjort något utfall med vinkelslipen och inte heller varit riktigt nära målsäganden. Det beaktades även att målsäganden utan problem hade kunnat dra sig undan. HD ansåg inte att hotet kunde sägas ha varit så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen och bedömde att gärningen var ett olaga hot av normalgraden. HD fann däremot att det var fråga om ett allvarligt hot och att straffvärdet låg nära minimistraffet för grovt olaga hot.
Hotet på TikTok
Den 21 augusti 2026 avkunnade hovrätten över Skåne och Blekinge en dom i mål B 3643-26 som gällde en 16-årig pojke som hotade en jämnårig pojke med våld genom meddelanden på TikTok. Hovrätten ansåg inte att kommentarerna hade någon helt klar och preciserad våldsam innebörd och friade 16-åringen från olaga hot.
Målsäganden hade publicerat en video på TikTok där han dansade och sjöng. Den tilltalade 16-åringen, som gick på samma skola som målsäganden, skickade samma dag meddelanden till honom där det bland annat stod ”Vi kommer öppna dig”, ”Ja hora vi får se” och ”Du ska se vad ska hända dig e skolan”. Hoten skrämde målsäganden så pass att han stannade hemma från skolan påföljande dag.
Tingsrätten bedömde att formuleringen, i sitt sammanhang, typiskt sett var ägnad att inge allvarlig rädsla för att utsättas för brott mot person och ansåg att det rörde sig om olaga hot. Påföljden bestämdes till 30 timmars ungdomstjänst.
Hovrätten friade däremot 16-åringen. Enligt hovrätten kunde kommentarerna förvisso uppfattas som hot om att den målsäganden skulle komma att skadas, och hovrätten ifrågasatte inte att målsäganden blev så rädd att han stannade hemma från skolan dagen därpå. Däremot ansåg hovrätten att kommentarerna inte hade någon helt klar och preciserad våldsam innebörd. Hovrätten ansåg inte heller att det genom bevisningen var klarlagt vad den video som föranledde kommentarerna innehöll och vilket samband de kommentarer som skrevs kan ha haft till detta innehåll.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och åtar oss uppdrag både som offentlig och privat försvarare samt som målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
