Bestämmelserna om körkortsingripanden finns i 5 kapitel körkortslagen (1998:488). Ett körkortsingripande kan innebära att körkortet återkallas, att körkortsinnehavaren meddelas en varning eller att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås.
Den rättsliga bedömningen aktualiserar ofta flera centrala frågor. För det första måste det bedömas huruvida det finns en grund för körkortsingripande. För det andra måste det bedömas vilken form av ingripande som är motiverad. Om körkortet ska återkallas ska dessutom spärrtidens längd – den period som Transportstyrelsen inte får tillverka ett nytt körkort – bestämmas.
I vissa fall kan ett beslut om återkallelse ersättas med en varning. Det är således inte alltid tillräckligt att konstatera att en överträdelse har ägt rum. Ingripandets närmare utformning måste också bedömas.
Körkortsingripandets olika former
Enligt 5 kap. 1 § 1 st. körkortslagen sker ett körkortsingripande genom:
- Återkallelse av körkortet;
- Varning; eller
- Att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås.
Reglerna i 5 kap. gäller enligt 5 kap. 2 § 1 st. körkortslagen även:
- Körkortstillstånd;
- Traktorkort; och
- Förarbevis.
När ett körkortsingripande grundas på en brottslig gärning finns dessutom särskilda krav på att brottet ska vara fastställt genom exempelvis en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot, vilket följer av 5 kap. 1 § 2 st. körkortslagen.
När ska körkortet återkallas?
De centrala återkallelsegrunderna finns i 5 kap. 3 § körkortslagen. Av bestämmelsen följer att ett körkort ska återkallas i flera olika situationer.
Grov vårdslöshet i trafik och rattfylleribrott reglerade i första punkten
Enligt 5 kap. 3 § 1 körkortslagen ska körkortet återkallas om körkortshavaren har gjort sig skyldig till bland annat:
- Grov vårdslöshet i trafik (punkt a);
- Rattfylleri (punkt b);
- Grovt rattfylleri (punkt c);
Samt vissa andra särskilt angivna trafikrelaterade brott.
Bestämmelsen hänvisar till de brott som anges i bland annat lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
För att ett körkortsingripande på grund av en brottslig gärning ska kunna ske måste brottet vara fastställt på det sätt som regleras i 5 kap. 1 § 2 st. körkortslagen.
Smitning från trafikolycksplats enligt andra punkten
Enligt 5 kap. 3 § 2 körkortslagen ska körkortet återkallas om körkortshavaren har brutit mot bestämmelsen om smitning från trafikolycksplats och överträdelsen inte kan anses som ringa. Denna återkallelsegrund tar huvudsakligen sikte på skyldighet att stanna kvar och fullgöra de skyldigheter som följer efter en trafikolycka, närmare reglerat i 5 § lag om straff för vissa trafikbrott. Bedömningen ska göras utifrån brottets svårighetsgrad från trafiksynpunkt.
Upprepade trafikbrott enligt tredje punkten
Enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen ska körkortet återkallas om körkortshavaren genom upprepade brott i västenlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de regler som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse. Det är därför inte nödvändigt att varje enskild överträdelse i sig är tillräckligt allvarlig för att leda till återkallelse. Det kan i stället vara den samlade bilden av flera överträdelser som för med sig att körkortet ska återkallas. Vid bedömningen får bland annat antalet totala överträdelser, överträdelsernas art och tidsmässiga samband betydelse. Punkten avser normalt minst tre trafikförseelser men återkallelse föregås oftast av varning.
Hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser enligt fjärde punkten
Enligt 5 kap. 3 § 4 körkortslagen ska körkortet återkallas om körkortsavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har:
- Överskridit högst tillåtna hastighet;
- Kört mot rött ljus;
- Underlåtit att iaktta stopplikt;
- Kört om vid övergångsställe; eller
- Brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt.
De ovan nämnda punkterna aktualiseras för återkallelse av körkort om överträdelsen inte kan anses som ringa. I sådana fall ska körkortshavaren enligt 5 kap. 9 § 1 st. få en varning i stället för att körkortet återkallas, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.
Som det framgår ovan omfattar bestämmelser ett stort antal trafikförseelser. Vid den rättsliga bedömningen av en överträdelse kan bland annat överträdelsens konkreta omständigheter, graden av trafikfara och omständigheterna i trafikmiljön få betydelse.
Opålitlighet i nykterhetshänseende enligt femte punkten
Enligt 5 kap. 3 § 5 körkortslagen ska körkortet återkallas om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort. Bestämmelsen tar sikte på körkortshavarens lämplighet ur nykterhetssynpunkt – när någon har tagits om hand för berusning – och kan aktualiseras även i andra situationer än ett enstaka rattfylleribrott. Prövningen omfattar en helhetsbedömning av risken för fortsatt misskötsamhet. I motiven anges ett år som en lämplig spärrtid.
Annan brottslighet och personlig olämplighet enligt sjätte punkten
Enligt 5 kap. 3 § 6 körkortslagen ska körkortet återkallas om det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. Denna regel avser kvalificerad brottslighet som utförts yrkesmässigt eller varit särskilt grov, långvarig eller hänsynslös.
Detsamma gäller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. Till ”personliga förhållanden i övrigt” hänförs bland annat narkotikaberoende. Återkallelse enligt regeln förutsätter således inte nödvändigtvis att det är fråga om ett trafikbrott.
Medicinska förhållanden enligt sjunde punkten
Enligt 5 kap. 3 § 7 körkortslagen ska körkortet återkallas om körkortshavarens förutsättningar för att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort. Under denna regel faller även hög ålder och alkoholism. Bedömningen ska ske med utgångspunkt i de föreskrifter som gäller när prövningen sker. Omprövningen ska dock inte ske om sjukdomen eller skadan var känd när körkortet meddelades och sjukdomen inte har förvärrats. Ett körkortsingripande på medicinsk grund kan således ske utan att körkortshavaren har begått något trafikbrott.
Underlåtenhet att följa föreläggande enligt åttonde punkten
Enligt 5 kap. 3 § 8 körkortslagen ska körkortet återkallas om körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov. Att en person underlåter att följa föreskrift om ingivande av läkarintyg i sig inte utgör skäl till återkallelse. För att återkallelse av körkortet ska kunna ske krävs nämligen ett formligt föreläggande. En förutsättning härutöver är att körkortshavare haft möjlighet att följa vad som anges i föreläggandet.
Hinder som förelåg redan när körkortet utfärdades enligt nionde punkten
Enligt 5 kap. 3 § 9 körkortslagen ska körkortet återkallas om det fanns hinder mot att utfärda körkort vid tiden för utfärdande och hindret fortfarande består. Förutsättning för återkallelse torde vara att de omständigheter som grundar återkallelse inte var kända vid utfärdandetillfället. Bestämmelsen omfattar alla fall då körkortet utfärdats trots att förutsättningarna inte varit uppfyllda oavsett om beslutet framkallats genom vilseledande.
Spärrtid efter återkallelse
När körkortet återkallas enligt 5 kap. 3 § 1–6 körkortslagen ska en spärrtid bestämmas enligt 5 kap. 6 §. Spärrtiden ska som huvudregel vara lägst en månad och högst tre år. Spärrtiden innebär att ett nytt körkort inte får utfärdas under den tid som spärrtiden löper. Bland omständigheter som påverkar spärrtidens längd kan nämnas behovet av körkort, hur lång tid som förflutit från brottet till körkortsingripandet samt tidigare körkortsingripande. Spärrtid ska bestämmas oberoende av körkortstillståndet eller körkortets giltighetstid. Det är således inte endast frågan om vilken överträdelse som har begåtts som är relevant utan även hur ingripande körkortsåtgärden ska vara.
När kan en varning meddelas i stället för återkallelse?
Bestämmelsen om varning finns i 5 kap. 9 § körkortslagen. Enligt bestämmelsen ska körkortshavaren i stället för att få körkortet återkallat varnas i sådana fall som avses i 5 kap. 3 § 2–6, om varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.
Varning kan således aktualiseras vid flera av de vanligaste återkallelsegrunderna:
- Smitning från trafikolycksplats;
- Upprepade trafikbrott;
- Hastighetsöverträdelser och andra väsentliga trafikförseelser;
- Opålitlighet i nykterhetshänseende, samt
- Viss annan brottslighet eller personlig olämplighet.
Prövningen i praktiken kan beskrivas i två steg:
- Är förutsättningarna för återkallelse enligt 5 kap. 3 § körkortslagen uppfyllda?
- Kan en varning, på grund av särskilda skäl enligt 5 kap. 9 § körkortslagen, anses vara en tillräcklig åtgärd?
Enligt tvåstegsbedömningen är det således möjligt att en återkallelsegrund är uppfylld men att den slutliga åtgärden ändå blir en varning. En varning innebär att körkortet inte återkallas. Varningen är emellertid i sig ett körkortsingripande. Det kan få betydelse vid ett eventuellt nytt körkortsingripande. Bedömningen av huruvida varning är tillräckligt ingripande måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
I RÅ 1999 ref 61 hade körkortshavaren framfört en lastbil med en last som inte hade förankrats på föreskrivet sätt. Länsstyrelsen bedömde att överträdelsen var sådan att den inte kunde anses ringa och att det därför fanns grund för körkortsingripande. Vid en samlad bedömning ansågs det finnas särskilda skäl för att varning var en tillräcklig åtgärd varför Länsstyrelsen meddela varning i stället för återkallelse. Regeringsrätten kom emellertid fram till att överträdelsen skulle bedömas som ringa, vilket innebar att något körkortsingripande överhuvudtaget inte kunde ske. Avgörandet visar tydligt att länsstyrelsen, numera Transportstyrelsen, tillämpade regeln om varning pga. särskilda skäl.
RÅ 1995 ref. 3, som avgjordes enligt den äldre körkortslagen (1977:477), är ett tydligt exempel på att en återkallelsegrund kan vara uppfylld, men att varning ändå kan vara en tillräcklig åtgärd på grund av särskilda skäl. I det aktuella målet körde en polisman, under ett spaningsuppdrag, mot rött ljus. Polismannen hade en misstänkt person under bevakning och var fokuserad på dennes bil. Körningen ledde till en kollision med en annan personbil varvid både person- och fordonskador uppkom. Frågor som prövades av domstolen var dels om körningen mot rött ljus var så allvarlig att den utgjorde grund för återkallelse, dels om det trots detta fanns särskilda skäl att meddela varning i stället för återkallelse. Regeringsrätten ansåg att överträdelsen inte var ringa. Det fanns därför grund för återkallelse av körkortet. Domstolen fäste emellertid vikt vid att polismannen befann sig i en särskild tjänstesituation. Han genomförde ett spaningsuppdrag hade en särskild utbildning för sådana uppdrag och hade haft fokus på den misstänkta bilen. Till följd av detta ansåg Regeringsrätten att varning var en tillräcklig åtgärd.
Underlåtenhet att återkalla och nedsättning av spärrtid
I 5 kap. 10 § körkortslagen finns ytterligare regler om underlåtenhet att ingripa. Om ett körkort har varit omhändertaget eller återkallat tills vidare under minst så lång tid som skulle ha bestämts som spärrtid, får det när återkallelsen slutligt avgörs beslutar att ytterligare ingripande inte ska ske.
Föreligger synnerliga skäl får återkallelse, med avvikelse från körkortslagen underlåtas eller spärrtid sättas ned om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Om återkallelse underlåts får varning meddelas i stället.
Den ifrågavarande bestämmelsen utgör en särskild möjlighet att frångå huvudreglerna om återkallelse och spärrtid.
Ny omständighet efter ett lagakraftvunnet beslut
Enligt 5 kap. 11 § körkortslagen kan ett tidigare beslut om återkallelse, varning eller spärrtid ändras om en ny omständighet har inträffat eller blivit känd efter att beslutet vunnit laga kraft. Om det finns synnerliga skäl kan återkallelsen eller varningen hävas eller spärrtiden kortas eller ersättas med varning. Bestämmelsen är således avsedd för situationer där nya omständigheter tillkommer efter det att det ursprungliga beslutet har blivit slutligt.
Vem prövar frågor om körkortsingripande?
Enligt 7 kap. 2 § körkortslagen prövar Transportstyrelsen frågor om körkortsingripande. Det innebär att Transportstyrelsen i första instans prövar exempelvis om ett körkort ska återkallas, återkallas tills vidare, ersättas med en varning eller omfattas av villkor om alkolås.
Överklagande till förvaltningsrätten
Enligt 8 kap. 1 § körkortslagen kan beslut om körkortsingripande överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten prövar därefter saken inom ramen för beslutet som överklagas. Ett överklagande kan gå ut på att:
- Förutsättningarna för återkallelse inte är uppfyllda;
- Återkallelsen ska ersättas med en varning; eller
- Spärrtiden ska sättas ned.
Vid ett överklagande av en återkallelse är det därmed viktigt att särskilja mellan frågan om ansvar för den bakomliggande gärningen och frågan om vilket körkortsingripande som är rättsligt motiverat.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av ärenden om körkortsingripanden och åtar oss uppdrag som ombud i dessa ärenden.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
