Vad är ett strafföreläggande?
Reglerna om strafföreläggande finns i 48 kapitel rättegångsbalken (1942:740), nedan nämnd RB. Strafföreläggande är ett förenklat förfarande som möjliggör att vissa brott och förseelser inte behöver behandlas vid en rättegång i domstol.
Enligt 48 kap. 1 § RB får åklagaren, under de förutsättningar som anges i det nämnda kapitlet, utfärda ett strafföreläggande i stället för att väcka åtal.
Av riksdagsproposition 2021/2022:279 som antagit titeln Snabbare lagföring av brott framgår att syftet med reglerna är att skapa ett snabbt och rättssäkert förfarande för enklare brottmål. Genom ett sådant förfarande kan domstolarnas resurser användas till mer komplicerade brottmål. Lagstiftaren har samtidigt betonat att systemet bygger på frivillighet – den misstänkte måste själv ta ställning till om strafföreläggandet ska godkännas eller om skuldfrågan ska prövas av domstol.
När får ett strafföreläggande utfärdas?
En grundläggande förutsättning för användning av strafföreläggande är att åklagaren anser att den bevisning som har samlats in under förundersökning är tillräcklig för en fällande dom och där påföljden kan bestämmas utan en domstolsprövning. Åklagaren får således inte använda strafföreläggande i alla typer av brottmål.
Enligt 48 kap. 2 § RB kan ett strafföreläggande, utöver böter eller villkorlig dom i de fall lagen medger det, även innehålla beslut om exempelvis förverkande och enskilt anspråk – skadestånd, under de förutsättningar som anges i lagen. Strafföreläggande används således främst vid brott där påföljden kan bestämmas till böter eller, i vissa fall, villkorlig dom i förening med böter. Som exempel kan nämnas ringa stöld, olovlig körning, vissa trafikbrott, ringa narkotikabrott och ringa skadegörelse.
Att ett brott normalt kan avgöras genom strafföreläggande innebär emellertid inte att det alltid kommer att ske. Åklagaren gör en bedömning i varje enskilt fall.
Måste strafföreläggandet godkännas?
När åklagaren utfärdar ett strafföreläggande är det ännu inte bindande för den det berör. Först när föreläggandet godkänns inträder dess rättsverkningar. Det föreligger inte skyldighet att godkänna ett strafföreläggande. Den misstänkte kan välja att godkänna eller inte godkänna föreläggandet. Om den misstänkte inte svarar inom utsatt tid kan åklagaren komma att väcka åtal vid domstolen. Tidsfristen inom vilken svar ska ha inkommit till åklagaren framgår tydligt av det följebrevet som medföljer föreläggandet.
Enligt 48 kap. 3 § RB gäller ett godkänt strafföreläggande som en lagakraftvunnen dom. Godkännandet får således samma rättsverkningar som en dom som inte längre kan överklagas genom ordinära rättsmedel. Det innebär bland annat att brottmålet är slutligt avgjort, den beslutade påföljden ska verkställas, någon ordinär möjlighet att överklaga finns inte och samma gärning kan som huvudregel inte prövas på nytt. Ett noggrant övervägande att godkänna strafföreläggande bör således ske.
Eftersom ett godkänt strafföreläggande gäller som en lagakraftvunnen dom bör det inte godkännas enbart för att få ärendet snabbt avslutat. Det är viktigt att förstå både den omedelbara påföljden och de långsiktiga konsekvenserna.
Konsekvenser av ett godkännande
Belastningsregistret
Ett godkänt strafföreläggande registreras normalt i belastningsregistret enligt 3 § 1 stycket lagen (1998:620) om belastningsregister.
Hur länge uppgiften finns kvar är beroende av vilken påföljd som har beslutats och regleras i 16–18 §§ i lagen om belastningsregister.
Körkort
Om brottet avser exempelvis vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller annan trafikrelaterad brottslighet kan Transportstyrelsen inleda ett separat körkortsärende enligt 5 kapitel körkortslagen (1998:488).
Det är angeläget att känna till omständigheten att frågan om körkort prövas separat från brottmålet. Ett godkänt strafföreläggande innebär således inte automatiskt att körkortet återkallas, men det kan ligga till grund för en separat prövning som görs av Transportstyrelsen där myndigheten beslutar om exempelvis återkallelse av körkort eller varning.
Arbete och tillstånd
Ett godkänt strafföreläggande kan få betydelse även utanför brottmålet. För vissa yrken kan en anteckning i belastningsregistret påverka möjligheten att få eller behålla en anställning. Förordnande som ordningsvakt, väktare eller tillstånd inom säkerhetskänslig verksamhet kan omprövas då registret kontrolleras vid lämplighetsbedömningar.
Det kan även få betydelse vid ansökan om exempelvis vapenhandelstillstånd samt vapenlicens. Polismyndigheten gör en lämplighetsprövning. Brott med inslag av våld, oriktigt handhavande eller vapenbrott kan leda till att vapenlicenser återkallas eller en ansökan om licens avslås.
Tillstånd inom exempelvis alkoholservering, taxiförarlegitimation eller näringstillstånd kan också påverka om brottslighet anses rubba förtroendet för sökanden.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå bistår med juridisk rådgivning gällande strafföreläggande, att bedöma bevisningen och de rättsliga konsekvenserna.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
