Mängdrabatten avskaffas vid flerfaldig brottslighet
Riksdagen har den 13 augusti 2026 beslutat om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. En av de mest uppmärksammade förändringarna är att den så kallade mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet avskaffas. Förändringen innebär att den som döms för flera brott ska, som utgångspunkt, få ett straff som i större utsträckning motsvarar den samlade brottslighetens straffvärde.
Reformen är en del av regeringens proposition 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem och bygger bland annat på betänkandet SOU 2025:66 som antagit namnet En straffreform. Såsom rättsläget ser ut nu har riksdagen antagit regeringens förslag. Lagförändringarna har ännu inte trätt i kraft utan ska träda i kraft den dag som regeringen beslutar.
Vad är mängdrabatten?
Mängdrabatt är inte ett uttryck som används i brottsbalken (1962:700), härefter BrB. Det finns inte någon bestämd procentuell rabatt stiftad i lagen. Begreppet används i rättssystemet för att beskriva den effekt som uppstår när en person döms för flera brott och det gemensamma straffvärdet blir lägre än summan av straffvärdena för de enskilda brotten.
Den rättsliga utgångspunkten finns i 29 kap. 1 § BrB. Enligt bestämmelsen ska straff, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. När någon döms för flera brott ska domstolen med andra ord göra en samlad straffvärdesbedömning.
Av 30 kap. 3 § BrB följer vidare att när någon döms för flera brott, ska rätten döma till en gemensam påföljd för brotten, om inte något annat är föreskrivet. Flera brott som prövas samtidigt ska således som huvudregel leda till en gemensam påföljd. Regeln innebär att domstolen inte bestämmer ett helt fristående straff för varje brott och därefter automatiskt summerar dessa.
Hur det samlade straffvärdet ska bestämmas har i stor utsträckning utvecklats genom Högsta domstolens praxis. Det är denna praxis som framför allt har gett innehåll åt den så kallade asperationsprincipen och därmed också åt den effekt som beskrivs som mängdrabatt.
Hur fungerar asperationsprincipen?
Bestämmandet av straffvärdet brukar vid flerfaldig brottslighet ske med hjälp av den så kallade asperationsprincipen. När den principen tillämpas, är utgångspunkten för straffvärdesbedömningen i allmänhet det allvarligaste av de brott som föreligger till bedömning. Till straffvärdet för detta brott läggs sedan en efter hand minskande del av straffvärdet för vart och ett av de övriga brotten efter brottens allvar. Därefter görs också en allmän kontroll av ett på så sätt beräknat straffvärde inte framstår som oproportionerligt i förhållande till den typ av brottslighet som är aktuell.
Straffet för den samlade brottsligheten bör också avspegla dess allvar i förhållande till annan brottslighet. Förhållandena kan variera, bland annat beroende på vilka brott som är aktuella och vilket samband som finns mellan dem.
Straffvärdet för flera brott räknas således inte fram genom en enkel addition.
Högsta domstolen har utvecklat principerna för straffvärdesbedömningen vid flerfaldig brottslighet i flera avgöranden. Ett centralt avgörande är NJA 2008 s.359, benämnd Skärtorsdagsdomen, där domstolen behandlade straffvärdet vid ett stort antal stölder. Högsta domstolen har därefter återkommit till asperationsprincipen, bland annat i NJA 2018 s. 378.
I praxis har det betonats att asperationsprincipen inte innebär att det finns en fast procentsats för hur mycket straffvärdet ska reduceras. Bedömningen måste göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vid exempelvis seriebrottslighet, där det föreligger ett tydligt samband mellan brotten, kan särskilda överväganden göra sig gällande. Särskilt systematik och planering kan här i vissa fall ges betydelse på sådant sätt, att den reduktion av den samlade brottslighetens straffvärde som följer av asperationsprincipen blir något mindre än annars. Detta kan ske inom ramen för den allmänna efterkontrollen som alltid ska göras.
Det är den samlade metod som innebär att den som döms för flera brott normalt får ett lägre gemensamt straffvärde än vad en ren sammanläggning av de enskilda brottens straffvärde skulle ge.
Vad har avsikten med mängdrabatten varit?
En fundamental princip är att straffet ska stå i proportion till brottslighetens allvar. Ett system där varje enskilt brott ständigt fick fullt genomslag genom en ren addition av straffvärdena skulle kunna leda till mycket långa straff, i synnerhet vid ett stort antal gärningar.
I stället för att mekaniskt summera varje enskilt brott gör domstolen, med stöd av asperationsprincipen, en samlad bedömning av brottslighetens allvar. Samtidigt innebär principen inte att de övriga brotten saknar betydelse. Varje ytterligare brott får genomslag, men genomslaget blir successivt mindre.
Avsikten med mängdrabatten har således inte varit som en särskild belöning för den som begår flertalet brott. Begreppet beskriver i stället resultatet av den metod som används för att bestämma ett gemensamt straffvärde vid mångfaldig brottslighet.
Varför vill regeringen avskaffa mängdrabatten?
Frågan om straffmätning vid flerfaldig brottslighet har varit aktuell under lång tid. Kritiken mot dagens ordning har framför allt handlat om att straffet inte alltid anses återspegla den samlade brottslighetens allvar när en person döms för ett stort antal brott.
Straffreformutredningen lämnade sitt betänkande SOU 2025:66 En straffreform för drygt ett år sedan och hade i uppdrag att göra en genomgripande översyn av det svenska straffrättsliga påföljdssystemet och föreslog bland annat förändringar av reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet.
Utredningen visade att den nuvarande asperationsprincipen innebär att tillkommande brott får ett successivt mindre genomslag. Enligt utredningen finns det således skäl att förändra rättsläget så att den samlade brottslighetens allvar får ett tydligare genomslag i straffmätning.
Regeringen har gått vidare med en modell som innebär att straffvärdena för de enskilda brotten som utgångspunkt ska läggas samman. Samtidigt ska reformen rymmas inom de grundläggande straffrättsliga principerna såsom proportionalitet och ekvivalens innebärande att straffen ska stå i proportion till brottslighetens allvar och att lika allvarlig brottslighet ska behandlas lika. Regeringen betraktar reformen som ett historiskt lyft för brottsoffrens upprättelse.
Regeringens förslag
Förslaget återfinns i prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Den centrala förändringen avseende flerfaldig brottslighet regleras i den nya 28 kap. 10 § BrB. Enligt den nya regleringen ska domstolen, när ett gemensamt straff bestäms för flera brott, som utgångspunkt lägga samman straffvärdena för vart och ett av brotten. Vid bedömningen ska domstolen samtidigt beakta brottslighetens sammantagna allvar och det samband som kan finnas mellan brotten.
Den nya regleringen ska dock inte förstås som en helt mekanisk addition i matematisk sammanräkning. Fastän sammanläggningen kommer att vara en utgångspunkt, ska domstolen fortfarande göra en samlad bedömning av brottsligheten.
Regeringen bedömer att förändringen av reglerna om flerfaldig brottslighet kommer att få en tydlig effekt på straffens längd. Den praktiska betydelsen blir särskilt störst vid omfattande flerfaldig brottslighet, där den nuvarande asperationsprincipen innebär att de senare brotten får en relativt begränsad verkan.
Den föreslagna regleringen utgör ett tydligt avsteg från den asperationsprincipen som råder i dag. Reformen innebär därmed att varje ytterligare brott får ett betydligt större genomslag än enligt dagens ordning.
När träder de nya reglerna i kraft?
Riksdagen har beslutat att anta regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Beslutet innebär dock inte att de nya bestämmelserna redan har trätt i kraft. Lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Fram till dess gäller dagens regler om flerfaldig brottslighet och den praxis som utvecklats kring asperationsprincipen.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå jobbar med brottmål och åtar oss uppdrag som både privat och offentlig försvarare.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
