Ett slag, en spark eller ett knivhugg kan utgöra misshandel. Men alla våldshandlingar bedöms inte på samma sätt i straffrättsligt hänseende. Beroende på omständigheterna kan en misshandel bedömas som ringa, av normalgraden eller som grov misshandel. Skillnaden är betydande när det gäller vilket straff som kan dömas ut. Men vad är det egentligen som avgör hur allvarlig en misshandel anses vara?
Vad säger lagen om misshandel?
Enligt 3 kap. 5 § brottsbalken döms den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter personen i vanmakt eller något annat sådant tillstånd för misshandel. Straffet för misshandel av normalgraden är fängelse i högst två år.
Om brottet bedöms som ringa är straffet i stället böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet att anse som grovt döms personen för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § brottsbalken. Straffet är då fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sju år.
Även försök och förberedelse till misshandel som inte är ringa är straffbart (3 kap. 11 § brottsbalken).
Vad krävs för att en handling ska utgöra misshandel?
För att en handling ska bedömas som misshandel krävs att något av de så kallade skaderekvisiten i lagtexten är uppfyllt. Det handlar om kroppsskada, sjukdom, smärta eller att personen försätts i vanmakt eller något annat liknande tillstånd.
Kroppsskada omfattar inte bara synliga skador som sår, svullnader och benbrott. Även funktionsrubbningar, exempelvis försämrad rörelseförmåga, syn eller hörsel, kan utgöra kroppsskada. I förarbetena nämns till och med att raka håret av en kvinna som ett exempel på en handling som kan utgöra kroppsskada. Även sådana gärningar har bedömts som misshandel i hovrättspraxis.
Med smärta avses ett fysiskt lidande som inte är alltför obetydligt. Det krävs alltså att den kroppsliga störningen inte är alltför lindrig eller snabbt övergående (se NJA 2015 s. 668, p. 5). Andnöd till följd av strypvåld är regelmässigt att anse som sådant fysiskt lidande som utgör smärta, även om några skador inte uppkommit (Högsta domstolens dom den 30 december 2025 i mål nr B 4130-24).
Även sjukdom omfattas av bestämmelsen. Det handlar inte bara om fysiska sjukdomar, utan även om psykiska sjukdomar och psykiskt lidande som medför en medicinsk påvisbar effekt, exempelvis en psykisk chock. Att uppsåtligen smitta någon annan med HIV-infektion har av Högsta domstolen bedömts som misshandel (NJA 2004 s. 176).
Slutligen kan misshandel föreligga om någon försätts i vanmakt eller något annat sådant tillstånd. Med vanmakt avses i princip att personen helt saknar kroppslig kontroll. Exempel är medvetslöshet, sömn, hypnotiskt tillstånd eller total berusning av alkohol eller narkotika (se NJA 2013 s. 397). Uttrycket ”annat sådant tillstånd” omfattar exempelvis fullständig eller partiell förlamning eller bedövning av kroppen. Även att blända någon med tårgas eller pepparsprej kan omfattas av bestämmelsen (NJA II 1962 s. 105).
Ringa, normalgraden eller grov misshandel – hur görs bedömningen?
När det väl är konstaterat att en handling utgör misshandel återstår frågan hur allvarligt brottet ska bedömas. Det är framför allt här som gränsdragningsproblemen uppstår. Det finns ingen enkel regel som säger att ett visst antal slag, en viss typ av våld eller en viss skada automatiskt innebär att brottet ska bedömas på ett visst sätt. Generellt kan sägas att en allsidig bedömning av samtliga omständigheter ska göras vid gradindelningen av en misshandel.
När är misshandeln ringa?
Vid bedömningen av om en misshandel är ringa har skadans omfattning och den smärta våldet orsakat stor betydelse (NJA 2017 s. 1129).
Slag med öppen hand bedöms ofta som ringa misshandel. Det är dock inte någon absolut regel. Omständigheterna kring gärningen kan innebära att även ett sådant slag ska bedömas som misshandel av normalgraden. Det kan exempelvis gälla när en vuxen slår ett barn.
När är misshandeln grov?
För grov misshandel är straffskalan betydligt strängare. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det enligt 3 kap. 6 § brottsbalken särskilt beaktas om gärningen:
- varit livsfarlig,
- orsakat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, eller
- annars präglats av särskild hänsynslöshet eller råhet.
En gärning kan exempelvis vara livsfarlig om den utförts med ett livsfarligt vapen, såsom skjutvapen eller en kniv (prop. 1987/88:14 s. 17).
Med svår kroppsskada avses exempelvis förlust av talförmåga, syn eller hörsel, ett svårt lyte eller någon annan allvarlig kroppslig funktionsnedsättning. En allvarlig sjukdom kan föreligga både när offret drabbats av en sådan sjukdom och när personen insjuknat på ett mindre svårt sätt i en sjukdom som i sig är av allvarlig art (prop. 1987/88:14 s. 17). Det är dock viktigt att komma ihåg att en skada inte nödvändigtvis behöver vara anatomiskt omfattande för att bedömas som svår. I NJA 2018 s. 574 ”Brevinkastet” framhöll Högsta domstolen att även andra, anatomiskt sett mindre svåra skador, kan utgöra svåra kroppsskador om de får särskilt stor betydelse för den drabbade.
Den tredje kvalifikationsgrunden, särskild hänsynslöshet eller råhet, är särskilt intressant eftersom den inte enbart tar sikte på vilka skador som uppkommit. Bedömningen handlar bland annat om hur våldet har utförts, mot vem det riktats och under vilka omständigheter det skett.
Exempel på omständigheter som kan tala för särskild hänsynslöshet eller råhet är att misshandeln varit oprovocerad, långvarig eller riktat sig mot en skyddslös person. Man tittar på gärningsmannens agerande, främst med vilken brutalitet och i vilket syfte som misshandeln har utförts. För att denna grund ska vara tillämplig krävs att det är fråga om en hänsynslöshet eller råhet som går klart utöver vad som ligger i att tillfoga den aktuella skadan. Det kan t.ex. ses som ett uttryck för hänsynslöshet om det är fråga om våld i särskilt integritetskränkande former, gemensamt våld mot en ensam person eller våld som riktar sig mot den som är skyddslös (NJA 2023 s. 560).
Att någon av de omständigheter som anges i lagtexten är uppfylld är inte i sig avgörande för gradindelningen utan i princip samtliga omständigheter vid brottet (åtminstone objektiva sådana) ska beaktas, om omständigheten är täckt av den tilltalades uppsåt.
Praxis angående gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel
Som framgått ovan är gränsen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel inte alltid självklar. Högsta domstolen har i flera avgöranden behövt ta ställning till hur olika omständigheter ska vägas mot varandra.
I NJA 2003 s. 229 hade två personer tillsammans misshandlat en annan person. Misshandeln var oprovocerad och bestod bland annat av upprepade slag mot huvudet och sparkar mot kroppen. Våldet fortsatte även efter att målsäganden fallit till marken.
Högsta domstolen konstaterade att det förhållandet att gärningspersonerna sparkat på målsäganden när han låg ner inte i sig innebar att misshandeln skulle bedömas som grov.
Vid bedömningen beaktades emellertid att våldet pågått under en inte alltför kort tid och att målsäganden fått ta emot ett flertal slag och sparkar utan möjlighet att värja sig. Även om skadorna var relativt begränsade bedömde Högsta domstolen, efter en samlad bedömning, att misshandeln var grov. Avgörande var den särskilda hänsynslöshet och råhet som gärningspersonerna visat.
En viktig aspekt av avgörandet är alltså att det inte automatiskt är grov misshandel att fortsätta sparka på någon som ligger ner. Omständigheterna måste bedömas i sitt sammanhang. Det kan exempelvis finnas situationer där våldet utövas i rädsla eller efter en provokation, och där gärningspersonen inte haft en klar uppfattning om den andres situation.
Det är framför allt när gärningspersonen rimligen måste ha förstått att den andre är försvarslös och ändå fortsätter våldet som omständigheterna kan tala för särskild hänsynslöshet eller råhet.
I ett senare fall, NJA 2023 s. 560 ”Fruktkniven”, hade den tilltalade knivhuggit en närstående kvinna. Gärningen var oprovocerad och hade skett på ett våldsamt och skrämmande sätt samt medfört betydande risk för allvarliga skador. De skador som gärningen ledde till, hudavskrapningar med blåmärke och en ytlig sårskada, var emellertid inte särskilt allvarliga och smärtan hade varken varit intensiv eller långvarig. Kniven hade varit liten. Högsta domstolen ansåg att misshandeln inte var grov utan skulle bedömas som misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken.
HD bedömde alltså gärningen som misshandel av normalgraden trots att det var ett allvarligt och skrämmande angrepp. HD uttalade att särskild hänsynslöshet och råhet måste gå klart utöver vad som ligger i att tillfoga den aktuella skadan. Det måste således identifieras vad som i gärningen innebär den särskilda hänsynslösheten eller råheten utöver själva skadeframkallandet.
Sammanfattning
Vid gradindelningen av misshandelsbrottet måste man identifiera vad det är i gärningen som gör att den når upp till nivån för grov misshandel. Utgångspunkten bör då vara den skada eller smärta som gärningen lett till. Däremot kan sägas att ju mer framträdande de övriga kvalifikationsgrunderna är, desto mindre bör krävas i form av skada eller smärta för att gärningen ska bedömas som grov misshandel. Om det är kvalifikationsgrunden särskild hänsynslöshet eller råhet som aktualiseras måste denna gå klart utöver vad som ligger i att tillfoga den aktuella skadan. Det innebär att även ett våldsamt angrepp med betydande skaderisk kan bedömas som misshandel av normalgraden. Omvänt kan en misshandel som lett till relativt begränsade skador bedömas som grov om gärningen präglats av särskild hänsynslöshet eller råhet.
Det är alltså inte bara vad gärningspersonen har gjort eller vilka skador som uppkommit som avgör rubriceringen – utan också hur, mot vem och under vilka omständigheter våldet har utövats.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och åtar oss uppdrag både som offentlig och privat försvarare samt som målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
