Regeringen har i en ny proposition föreslagit att ett nytt brott ska införas i den svenska lagstiftningen. Brottet ska benämnas ”olaga nyttjande av tjänst”. Brottet ska innebära att det blir straffbart att nyttja en tjänst som utförs av en person som en följd av att han eller hon är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Regeringen uppger i utredningen till sitt förslag att straffet ska bli fängelse i högst fyra år. De föreslår också att försök till olaga nyttjande av tjänst ska vara straffbart. Detta är i dagsläget endast ett förslag och har inte införts i den svenska lagstiftningen ännu. Regeringen har skickat in propositionen och beroende på hur riksdagen röstar kan denna straffbestämmelse införas i svensk lag i januari 2027.
Hur ser regleringen ut idag avseende människohandel och människoexploatering?
I lagtexten till det föreslagna brottet nämns brotten människohandel och människoexploatering. Enligt förslaget ska nämligen det nya brottet ha ett starkt förhållande till dessa redan befintliga straffbestämmelser. För att förstå förslaget bättre kan det därför vara bra att ha koll på hur bestämmelserna kring människohandel och människoexploatering ser ut.
Brottet människohandel återfinns i 4 kap. 1 a § brottsbalken. Av den framgår att ”den som genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ, eller annat sådant otillbörligt medel om det allvarligt begränsar personens alternativ rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel”.
Brottet människoexploatering återfinns i 4 kap. 1 b § brottsbalken. Av den framgår att ”den som, i annat fall än som avses i 1 eller 1 a §, genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering”. Människoexploatering tar alltså sikte på situationer som är likartade de som uppges i bestämmelsen om människohandel, men som inte träffas av straffansvaret. Det kan till exempel vara när någon inte har varit involverad i människohandelsförfarande.
Varför anser regeringen att det finns behov att införa brottet ”olaga nyttjande av tjänst”?
I propositionen har det lyfts att människohandel och människoexploatering är allvarliga brott som medför ett stort lidande för de utsatta. Det framhålls vidare att det varje år erbjuds ett stort antal tjänster som producerats av exploaterade personer. De vanligaste tjänsterna där människohandel och människoexploatering förekommer är grön näring, bygg, hotell, restaurang, jordbruk, skönhet och kroppsvård samt städning. Tanken med det nya brottet är att minska efterfrågan på tjänsten som utförs av offer för människohandel och människoexploatering och på så sätt minska incitamenten för att begå dessa brott. Att användningen av exploaterad arbetskraft konkurrerar med seriösa aktörer är också en anledning som lyfts fram.
Idag finns det redan brott i den svenska lagstiftningen som kan omfatta människor som använder tjänster som utförs av en person som är utsatt för människohandel eller människoexploatering. I propositionen nämns bland annat köp av sexuell handling och våldtäkt. Det framhålls dock att straffbestämmelsen om köp av sexuell handling tillämpats i mycket begränsad utsträckning när det varit fråga om en person som utnyttjats i människohandel. I propositionen nämns även brotten ocker och exploatering av utländsk arbetskraft. Utredningen anser dock att ocker och exploatering av utländsk arbetskraft är begränsat till att det förutsätts att ett avtalsförhållande eller anställningsliknande förhållande mellan parterna finns. Utredningen anser därför att de befintliga bestämmelserna inte ger ett heltäckande skydd. Det nya brottet tar i stället sikte på den som använder en tjänst, och förutsätter alltså inte att denna användare själv har behandlat offret för människohandel. Syftet med det nya brottet är att avskräcka användaren från att köpa en tjänst som utförs av exploaterad arbetskraft.
Vad betyder att nyttja en tjänst?
Utredningen förklarar att nyttja i första hand ska avse att använda en tjänst som någon annan utför. För att personen ska anses ha nyttjat tjänsten krävs vidare ett aktivt handlande. Ett aktivt handlande kan till exempel vara att någon anlitar och betalar någon för en tjänst. Utredningen förklarar dock att det även kan handla om att någon låter sig bjudas på en tjänst. Kriminaliseringen ska alltså omfatta även tjänster som tillhandahålls utan vederlag. Beroende på omständigheterna kan det i sådana fall bli fråga om ansvar för medgärningsmannaskap för den som endast betalar för tjänsten men inte drar nytta av den. Det förklaras vidare att straffansvaret inte ska träffa alla som drar nytta av en tjänst som utförs av ett offer för människohandel. Att en person i ett hushåll anlitar någon som är utsatt för människohandel eller människoexploatering för att städa hemmet gör inte att det är givet att även andra personer i hushållet ska anses ha nyttjat tjänsten i straffbestämmelsens mening. Utredningen är också tydlig med att straffbestämmelsen endast omfattar användning av tjänsten och inte köp av produkter som tillverkats under exploaterade arbetsvillkor.
Förhållandet till brotten människohandel och människoexploatering
Utredningen framhåller att det i det nya brottet ska uppställas ett krav på att utförandet av tjänsten skett under ett pågående människohandels- eller människoexploateringsbrott. Detta kommer i uttryck genom den föreslagna lagtexten; att personen som utför tjänsten är utsatt för människohandel eller människoexploatering.
För att dömas för olaga nyttjande av tjänst ska det därför krävas ett orsakssamband mellan grundbrottet och utförandet av tjänsten. Utredningen framhåller att det inte bör krävas att det genom en dom har fastställts att personen som utfört tjänsten då var utsatt för människohandel eller människoexploatering. Det som bör krävas är att grundbrottet uppfyller de rekvisit som anges i brottsbeskrivningen för människohandel respektive människoexploatering. Omständigheterna kring tid, plats eller förövare, behöver dock inte visas. Det ska vara upp till åklagaren att styrka förekomsten av grundbrottet, i enlighet med de beviskrav som gäller för brottmål i allmänhet.
Vidare föreslås det att det nya brottet ska vara subsidiärt till brotten människohandel och människoexploatering. Utgångspunkten i övrigt ska vara att sedvanliga principer för konkurrens ska tillämpas. Detta innebär att domstolen som huvudregel ska döma för olaga nyttjande av tjänst när det är konkurrens med annat brott med samma skyddsintresse, men som har ett lindrigare straff. Om det däremot är konkurrens mellan brott som har olika skyddsintressen bör domstolen döma för båda brotten.
Utredningen förklarar även den nya straffbestämmelsens förhållande till sexualbrotten. De förklarar att brottet olaga nyttjande av tjänst har, när grundbrottet är människohandel för sexuella ändamål, oftast samma skyddsintresse. Det kan innebära att straffansvar för våldtäkt eller andra allvarliga sexualbrott kan bli aktuella när någon beställt eller nyttjat sexuella handlingar som tillhandahållits av en person som är utnyttjad i människohandel för sexuell exploatering. Utredningen framför att i sådana fall bör sexualbrottet konsumera olaga nyttjande av tjänst. Det kan dock enligt utredningen bli situationer då det inte går att bevisa ett sexualbrott men ett olaga nyttjande av tjänst. Det ska då vara möjligt att döma för olaga nyttjande av tjänst även i de fall där det är en sexuell handling som utförs. Det framgår också av utredningen att olaga nyttjande av tjänst föreslås ha en strängare straffskala än köp av sexuell handling. Utredningen anser därför att brottet olaga nyttjande av tjänst bör konsumera brottet köp av sexuell handling.
Hur ska det bedömas om gärningspersonen haft uppsåt?
Enligt utredningen ska det inte föreskrivas något särskilt om uppsåtsformen i det nya brottet, vilket innebär att huvudregeln i 1 kap. 2 § brottsbalken är tillämplig. I angivet lagrum framgår det att en gärning ska, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen. Det krävs alltså att gärningspersonen haft uppsåt för att dömas för olaga nyttjande av tjänst.
Det förklaras vidare i utredningen hur bedömningen av om gärningspersonen haft uppsåt ska göras. Bedömningen ska göras i förhållande till grundbrotten. En sedvanlig bevisprövning ska göras, där samtliga relevanta omständigheter ska beaktas. Det ska krävas att gärningspersonen haft uppsåt i förhållande till att den som utfört tjänsten är utsatt för människohandel eller människoexploatering och att tjänsten utförs som en följd av denna exploatering.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och åtar oss uppdrag både som offentlig och privat försvarare samt som målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
