I augusti 2022 infördes nya regler i utsökningsbalken (UB) som gör det möjligt för Kronofogdemyndigheten att i större utsträckning än tidigare utmäta egendom på distans. Reglerna medför att Kronofogdemyndigheten kan begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt egendom i förvar när utmätningsbar egendom påträffas i Polismyndighetens verksamhet. Detta kallas även distansutmätning. Denna bestämmelse återfinns i 6 kap. 12 a § UB. Bestämmelsen innebär att Polismyndigheten kan kontakta Kronofogdemyndigheten vid exempelvis ett tillslag för att kontrollera om Kronofogdemyndigheten vill utmäta egendomen. Bestämmelsen innebär inte att Polismyndigheten på uppdrag av Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar, men de har numera en skyldighet att underrätta Kronofogdemyndigheten om egendom påträffas och det finns anledning att anta att den ska utmätas.
Att det är ett krav på att det ska röra sig om egendom som Polismyndigheten påträffar i sin verksamhet innebär att egendomen måste finnas till hands, det vill säga att egendomen är tillgänglig för Polismyndigheten att tas i förvar direkt. Om det däremot till exempel handlar om egendom som Polismyndigheten redan tagit och har i sin besittning, till exempel ett beslag, finns det i regel inte behov av att använda sig av denna bestämmelse, det finns då andra lagrum som Kronofogdemyndigheten kan använda sig av. Kronofogdemyndigheten kan vidare begära biträde i de situationer när utmätning inte kan ske direkt, men Kronofogdemyndigheten beslutar att egendom ska tas i provisoriskt förvar.
Polismyndigheten kan till exempel påträffa utmätningsbar egendom vid ett förhör där en person har med sig värdesaker eller stora summor pengar. Vid införandet av bestämmelsen framfördes det att de situationer där distansutmätning främst kommer att aktualiseras är när Polismyndigheten genomför till exempel en trafikkontroll eller har en annan personkontakt och det då uppmärksammas att en person bär på lösöre, det kan till exempel handla om en värdefull klocka, dyrbara smycken eller en dyr bil. Det handlar alltså framför allt om lösa saker och kontanter som Polismyndigheten stöter på i sin verksamhet. Polismyndigheten ska då kontakta Kronofogdemyndigheten och bistå dem med att ta föremålet eller föremålen i förvar, förutsatt att Kronofogdemyndigheten beslutar att föremålet ska utmätas eller tas i provisoriskt förvar.
Vad är syftet med utmätning?
Kronofogdemyndigheten kan utmäta egendom från personer som har skulder, den skuldsatte kallas även gäldenär. Syftet är att denna egendom tvångsvis ska användas som betalning för dennes skulder. Kronofogdemyndigheten kan i sin egen verksamhet utmäta all typ av egendom som har ett värde och som kan förväntas betala av den skuldsattes skulder. Det finns dock begränsningar i vad Kronofogdemyndigheten kan utmäta, detta kallas beneficieegendom. Det är sådant som den enskilde ska ha rätt att behålla för att klara sitt eget och sin familjs uppehälle.
När det gäller distansutmätning som sker genom Polismyndigheten avser det främst, som ovan nämnt, lös egendom. Det kan alltså handla om dyra väskor, klockor, bilar, kontanter eller annat av större värde. Om en person med skulder påträffas med sådan dyr egendom kan alltså Polismyndigheten kontakta Kronofogdemyndigheten och bistå dem med att ta egendomen i förvar för utmätning.
Utsökningsbalken, som är den lag som omfattar bestämmelserna om utmätning och distansutmätning, innehåller presumtionsregler som innebär att gäldenärens äganderätt inte alltid måste bevisas för att utmätning ska kunna ske. Lös egendom som är i gäldenärens besittning presumeras att tillhöra honom eller henne, detta framgår av 4 kap. 18 § UB. Om en person med skulder kör någon annans bil kan alltså bilen presumeras tillhöra personen med skulder och utmätas.
Vad är syftet bakom distansutmätning genom Polismyndigheten?
Lagstiftaren har uttryckt att syftet med utökad distansutmätning är att förbättra Kronofogdemyndighetens möjligheter att få tag på utmätningsbar egendom och att egendom som påträffas av Polismyndigheten inte ska undgå utmätning. Lagstiftaren var dock tydlig med att den utökade distansutmätningen inte ska handla om att Polismyndigheten får Kronofogdemyndighetens uppdrag att leta efter tillgångar. Inte heller ska Kronofogdemyndigheten överlåta sina egna uppgifter till Polismyndigheten genom att uppdra åt Polismyndigheten att ombesörja att utmätt egendom säkerställs. Polismyndighetens kärnverksamhet ska inte hindras på grund av samarbetet med Kronofogdemyndigheten. Med anledning av detta har lagstiftaren valt att det i bestämmelsen uttryckligen ska stå att det ska handla om egendom som Polismyndigheten ”påträffat i sin verksamhet”.
Utmätning har till syfte att en gäldenärs tillgångar tvångsvis används för betalning av dennes skulder, det medför att det endast kan vara fråga om egendom som tillhör gäldenären som kan utmätas. Till exempel stöldgods kan därför inte utmätas.
Bestämmelsen om distansutmätning har till syfte att öka möjligheten att säkerställa utmätt egendom i utsökningsprocessen. Lagstiftaren ansåg att en utvidgad möjlighet till distansutmätning kommer att effektivisera utsökningsprocessen mer och förbättra möjligheterna att tillgodose borgenärsintresset. Syftet med reglerna om biträde vid distansutmätning är vidare att den kan förebygga och motverka brottslighet och vara ett verktyg för att slå mot ekonomisk vinning av brott. Lagstiftaren menar att det skulle vara störande att egendom hos kriminella inte kan tas hand om som egentligen borde utmätas.
Från den 1 juli 2026 – fler myndigheter får utmäta
Sedan 1 juli 2026 får även Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket göra sådana distansutmätningar åt Kronofogdemyndigheten. Lagstiftaren har därför lagt till ovan nämnda myndigheter, tillsammans med Polismyndigheten, i bestämmelsen i 6 kap. 12 a § UB. I samband med utvidgandet av bestämmelsen lyftes effekten av distansutmätning sedan Polismyndigheten fått befogenhet att bistå Kronofogdemyndigheten. Det framhölls att under 2023 och 2024 utmättes egendom för cirka 93 miljoner kronor och på distans utmättes cirka 115 miljoner kronor. Innan de nya reglerna om distansutmätning genom Polismyndigheten brukade värdet på egendom som utmätts på distans ligga på cirka 93 miljoner kronor. Under 2025 ökade utmätt egendom på distans mer, då utmättes egendom till ett värde om cirka 117 miljoner kronor. En ökning av utmätt egendom genom distansutmätning kunde därför konstateras. Det var också ett av skälen till att bestämmelsen utvidgades. Regeringen ansåg nämligen att regelverket kunde göras mer effektivt och att detta kunde ske genom att utvidga reglerna till fler brottsbekämpande myndigheter. Det skulle enligt regeringen öka myndigheternas möjligheter att agera gemensamt mot kriminella aktörer och se till att fler borgenärer får betalt för sina fordringar.
Det beslutades därför att utmätning på distans skulle utvidgas till Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Enligt regeringen kunde det antas att det inom ramen för dessa myndigheters uppgifter i relativt stor utsträckning påträffas utmätningsbar egendom. Regeringen menade alltså att även dessa myndigheter kan befinna sig i situationer där det kan vara aktuellt att kontakta Kronofogdemyndigheten för att efterhöra om utmätning bör ske. Det var enligt regeringen viktigt att myndigheter inte låter egendom undgå utmätning på ett sätt som kan ses som att saker faller mellan stolarna. En reglering om distansutmätning där även Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket omfattas skulle, enligt regeringen, säkerställa att utmätningsbar egendom som påträffats inom deras verksamhet inte undgår utmätning.
Med hänsyn till att även Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket är brottsbekämpande myndigheter ansåg utredningen att det, liksom för Polismyndigheten, inte fanns någon risk för att myndigheternas roller sammanblandas. Det saknades vidare, enligt utredningen, skäl att utforma reglerna på annat sätt än vad som gäller för Polismyndigheten. Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket lades därför endast till i den redan befintliga bestämmelsen i 6 kap. 12 a § UB.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och tvistemål och åtar oss uppdrag både som offentlig och privat försvarare samt som målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
