Att bränna koranen eller annan helig skrift är i sig inte olagligt idag men kan med hänsyn till det sätt på vilket gärningen genomförs, utgöra en straffbar gärning.
Uppfattade kränkningar av religiösa värden omfattas i många fall av den grundlagsstadgade friheten i 2 kap. 1 § regeringsformen – yttrandefriheten. Yttrandefriheten stadgar att alla gentemot staten är tillförsäkrade en frihet att yttra sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Enligt 2 kap. 20–21 §§ RF får inskränkningar i yttrandefriheten göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen måste dock vara i linje med proportionalitetsprincipen, vilken föreskriver att begränsningen måste vara nödvändig med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Begränsningen får vidare inte utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen och inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan liknande åskådning. Yttrandefriheten får dock begränsas om en viss handling eller ett uttalande utgör exempelvis hets mot folkgrupp eller förargelseväckande beteende.
Hets mot folkgrupp framgår av 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB) och föreskriver att den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse döms för hets mot folkgrupp till fängelse i maximalt två år. Rekvisitet missaktningska tolkas med viss försiktighet innebärande att inte alla förnedrande yttranden omfattas. För att gärningen ska vara straffbar krävs att det ifrågavarande yttrandet klart överskrider gränsen för en saklig diskussion om en folkgrupp.
Brottet förargelseväckande beteende framgår av 16 kap. 16 § BrB och föreskriver att den som för oljud på en offentlig plats eller annars beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms till penningböter. I ett äldre rättsfall har två personer dömts till ansvar för att ha eldat en landsflagga för att demonstrera mot staten i fråga. Beaktat tillvägagångssättet ansågs förfarandet vara straffbart enligt 16 kap. 16 § BrB.
Det kan således konstateras att det är lagligt att bränna Koranen eller annan helig skrift i Sverige, med hänvisning till yttrandefriheten. Bedömningen kan dock bli den motsatta om exempelvis koranbränningen äger rum på ett olämpligt sätt eller vid ett opassande tillfälle.
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
