Vilket ansvar har jag för gärningar och skador orsakade i sömnen?

Ansvar för brottslig gärning

Gärningar anses brottsliga om de begås uppsåtligen såvida inget annat är föreskrivet. Detta framgår av 1 kap 2 § första stycket Brottsbalken (1962:700) och innebörden av detta är att rekvisitet uppsåt inte behöver anges särskilt i respektive straffbestämmelse.

Vidare framgår i samma bestämmelse, andra stycket, att det även är brottsligt när en gärningsperson begår en gärning under självförvållat rus eller genom att gärningsperson på annat vis genom eget vållande varit tillfälligt från sina sinnes bruk. Det innebär således att även den som varit berusad eller tillfälligt sinnesförvirrad kan ha agerat med uppsåt eller oaktsamhet. Det måste dock alltid vara ställt utom rimligt tvivel att gärningspersonen bär skuld för gärningen, till exempel att en person haft uppsåt till en viss effekt trots att personen varit påverkad av en drogrelaterad psykos.

Ansvar för oaktsamhetsbrott kräver däremot att det framgår uttryckligen av brottsbeskrivningen att brott begånget med oaktsamhet är straffbart. Till exempel anges i 3 kap 8 § brottsbalken ”Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader.”

Olika former av uppsåt

De former av uppsåt som är gällande idag är:

• Avsiktsuppsåt – en kvalificerad form av uppsåt där gärningspersonen agerar i syfte att uppfylla gärningsinnehållet i och därmed orsaka en viss följd. Till exempel gärningspersonen skjuter en person i syfte att döda personen och därmed få ärva personen.
• Insiktsuppsåt – innebär att gärningspersonen ser gärningsinnehållet, inklusive följden, som praktiskt taget helt säkert. Till exempel att gärningspersonen placerar en bomb inne i ett utrymme i syfte att döda en viss person och gärningspersonen vet att det även vistas andra personer i det aktuella utrymmet som också kommer att dödas. I det fallet föreligger insiktsuppsåt till de övriga personernas död.
• Likgiltighetsuppsåt – Föreligger om gärningspersonen insåg att det förelåg en risk för en viss effekt till följd av handlandet och att gärningspersonen ställt sig likgiltig till effekten eller förverkligandet av effekten. Det krävs inte mer än att det funnits en risk för effektens inträde, det blir i praktiken fråga om att avgöra hur stor risken var och vad gärningspersonen insåg om detta. En insikt om att det fanns en mycket hög sannolikhet för att risken skulle förverkligas är normalt tillräcklig för att gärningspersonen ska anses ha varit likgiltig på ett sådant sätt att uppsåt är bevisat. Till exempel att gärningspersonen skjutit flera skott mot en person i en folksamling, medveten och likgiltig inför risken att någon annan person träffas av skott.

Kan jag straffas för gärning som begås i sömnen?

Det finns ett relativt nytt avgörande från Högsta domstolen, NJA 2024 s 174, där Högsta domstolen tagit ställning till bedömningen av gärningar som begås i sömnen.

Det var i fallet fråga om en man som var åtalad för grovt rattfylleri men som gjorde invändningen att han led av somnabulism (sömngång) och hade begått gärningen omedvetet i sömnen. Fallet innehåller en genomgripande bedömning avseende den bevisprövning som ska göras i mål där sömninvändning görs.

Högsta domstolen klargjorde följande:

• För att en person ska ha handlat med uppsåt krävs att han eller hon har gjort något och inte endast att det har hänt något med honom eller henne. Ofrivilliga handlingar som sker reflexmässigt eller under sömn medför inte straffansvar eftersom den enskilde i en sådan situation inte har kontroll över sitt handlande.
• I kravet på uppsåt ligger ett allmänt krav på medvetenhet innebärande att den tilltalade vid tidpunkten för gärningen måste ha varit i ett sådant tillstånd att uppsåtsrekvisitet kan vara uppfyllt. Den tilltalade måste ”i tillräcklig grad” ha varit medveten om sitt handlande och ha haft ett visst mått av grundförståelse för sammanhanget och omgivningen där gärningen företas.
• En person som sover kan inte uppfylla kravet på medvetenhet och kravet på medvetenhet är lågt ställt.
• När någon kör bil är utgångspunkten att det är fråga om ett medvetet och kontrollerat handlande. En sömninvändning bör prövas mot brottets subjektiva sida.
• Åklagaren har bevisbördan i brottmål. Utgångspunkten är att samma beviskrav gäller för såväl brottets objektiva som subjektiva sida. Ett sänkt beviskrav har accepterats när det gäller särskilda förhållanden, till exempel när det framställts en invändning om nödvärn eller någon annan ansvarsfrihetsgrund. Högsta domstolen har slagit fast att åklagaren – för att uppfylla beviskravet – måste presentera så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad. Det sänkta kravet har motiverats med att åklagaren i ett sådant fall ska bevisa att något inte har hänt.
• Högsta domstolen konstaterade att åklagaren i det aktuella fallet hade att styrka att den tilltalade under bilfärden varit i tillräcklig grad medveten om sitt handlande.
• Med hänsyn till att det finns goda bevismöjligheter i trafikbrottmål på bägge sidor konstaterade Högsta domstolen att det inte var motiverat att sänka beviskravet i trafikbrottmål när en invändning om sömn framställts. Beviskravet ska vara det vanliga i brottmål och åklagaren ska således styrka sitt åtal.
• Somnambulism är en sömnstörning där den enskilde kan utföra olika aktiviteter i ett tillstånd av sömn. Det finns även exempel på att personer har kört bil i sömnen. Hur tillståndet närmare ter sig är inte kunskaper som kan anses allmänt veterliga, utan sådana kunskaper får tillföras målet i form av sakkunnigbevisning.
• Gällande bevisprövningen hämtade Högsta domstolen vägledning från det uppmärksammade ”Balkongmålet” NJA 2015 s. 702. Det innebär att de faktiska förhållanden som är av betydelse för åklagarens påstående först ska identifieras. I nästa steg ska den tilltalades grad av medvetenhet prövas där bevisningen ofta utgörs av vittnesuppgifter om hans eller hennes uppträdande. Sedan kan sakkunnigbevisning med bäring på frågan om medvetenhet läggas fram. När bevisningen genomgåtts ska en sammanvägning av samtliga bevis göras. Den tilltalades invändning om bristande uppsåt till följd av sömn får inte ge upphov till rimligt tvivel.
• Högsta domstolen konstaterade i det aktuella rattfyllerimålet att den tilltalade hade haft en tillräcklig grad av medvetenhet. Detta eftersom vittnesmålet från en polisman med styrka talade för att den tilltalade var i medvetet tillstånd vid gripandet.
• Den tilltalades invändning om sömn ansågs i det aktuella fallet inte kunna rubba åklagarens bevisning och Högsta domstolens slutsats var därför att den tilltalade genom uppsåt hade fört fordonet och att han därmed skulle dömas för grovt rattfylleri.

Skadeståndsskyldighet när skador orsakas i sömnen?

För att skadeståndsskyldighet ska uppkomma krävs enligt huvudregeln att skadan har orsakats genom uppsåt eller vårdslöshet i enlighet med 2 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207).

I ett nytt tingsrättsavgörande (Göteborgs tingsrätts dom meddelad 5 september 2025 i mål nr T 15594-24) anförde domstolen att det inte var visat att en kvinna som duschat i sömnen och orsakat omfattande vattenskada i en hyreslägenhet hade varit tillräckligt medveten om sitt agerande. Hon ansågs därför inte ha orsakat skadan genom vare sig uppsåt eller oaktsamhet och hyresvärdens skadeståndskrav avvisades.

Eftersom kvinnan intog mediciner som gjorde att hon hade sömnproblem ansågs händelsen snarare utgöra ett sjukdomstillstånd än ett vållande. Den aktuella händelsen och vattenskadan inträffade i en hyreslägenhet och tingsrätten konstaterade att beviskravet för att styrka skadeståndsskyldighet på hyresgästen vid denna typ av skadehändelse ligger på hyresvärden.

Rättsfallet är förvisso inte ett prejudicerande avgörande men likväl ett rättsfall som innehåller intressanta bedömningar avseende skador orsakade i sömnen.

Vi på ACTUS Advokatbyrå har erfarenhet av både brottmål och tvistemål som innefattar skuld- och skadeståndsfrågor.

Professionell hjälp

Oavsett om du är arbetstagare, arbetsgivare eller egenföretagare bistår vi på ACTUS Advokatbyrå med juridisk expertis i frågor som rör arbetslöshet, försäkring och arbetsmarknadsrätt.

Vi hjälper dig!

Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.

Vår profil hos Advokatsamfundet.