Regeringen beslutade den 7 november 2024 att tillsätta en utredning med uppdrag att se över reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Det uttryckliga syftet är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera samt att motverka ekonomiskt våld. Betänkandet som har antagit namnet Bodelning och betänketid – en effektivare process, SOU2025:121, har den 14 januari 2026 överlämnats till regeringen.
Nuvarande lagstiftning
Vid utredningens gång har nuvarande lagstiftning använts som referensram för de föreslagna reformerna. Utredningen identifierar vissa delar i lagstiftningen som kan leda till oönskade incitament såsom fördröjning genom betänketid, fullföljd eller genom passivitet i bodelning. Frånvaron av tydliga verktyg och tidsramar i nuvarande lagstiftning kan bidra till långvarig osäkerhet efter separation.
Betänketid
Som lagen är utformad i skrivande stund ska äktenskapsskillnad enligt huvudregeln i 5 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) föregås av betänketid om minst sex månader om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vård. Av 5 kap. 2 § ÄktB följer att om endast en make vill skiljas har den maken rätt till skilsmässa endast efter betänketid. Efter betänketid krävs normalt enligt 5 kap. 3 § ÄktB en begäran om fullföljd för att dom på äktenskapsskillnad ska meddelas.
Bodelning
Den nuvarande lagstiftningen stipulerar i 17 kap. 1 § ÄktB att om makarna inte kan enas om en bodelning ska tingsrätten förordna bodelningsförrättare. Regleringen innehåller begränsade uttryckliga processuella styrmedel mot förhalning respektive fördröjning i förrättningen. Det finns inte heller generell lagstadgad frist som sätter en tydlig slutpunkt för rätten att initiera bodelning efter skilsmässa, vilket kan skapa långvarig osäkerhet.
Föreslagna reformer
Betänketid – ändrad huvudregel
Reformen syftar till att göra rätten till äktenskapsskillnad mer konsekvent och förutsebar genom att utgå från att en makes vilja att upplösa äktenskapet ska få genombrott utan motpartens möjlighet att fördröja. Målet är att minska processens sårbarhet för kontroll- och förhalningsbeteenden, samtidigt som barnperspektivet tillgodoses genom att betänketid kvarstår i situationer där barnrekvisitet är uppfyllt.
Förslaget innebär i praktiken att omedelbar äktenskapsskapsskillnad blir den nya huvudregeln till skillnad från nuvarande ordning som fastställer en lagstadgad betänketid om minimum sex månader. Betänketiden vid ensidig skilsmässa föreslås tas bort helt. Däremot kvarstår betänketid när barnrekvisitet är uppfyllt, det vill säga vid varaktigt boende med eget barn under 16 år under den makens vårdnad. Vidare ska dom kunna meddelas när betänketiden löpt ut utan särskilt fullföljdsyrkande då fullföljdsbegäran föreslås avskaffas.
Bodelning efter skilsmässa – tidsfrist om tio år införs
Begäran om bodelning samt därtill närliggande anspråk, såsom övertagande av bostad och bohag, ska enligt reformen framställas senast tio år efter att äktenskapet upplöstes. Åtgärden syftar till att skapa en tydlig slutpunkt och därigenom öka såväl rättslig som ekonomisk förutsebarhet efter en separation. Målet är att motverka att oklarheter om framtida bodelningsanspråk kan hållas levande under lång tid och användas som ett påtryckningsmedel. Tidsfristen är samtidigt så pass lång att den hindrar makar som, av hänsyn till sin boende- och familjesituation, vill avvakta med att företa en regelrätt bodelning.
Processuella verktyg för en effektivare förrättningsbodelning
Förslaget tar sikte på att minska bodelningsförrättningens sårbarhet för fördröjning och att stärka möjligheten att nå materiellt riktiga resultat inom rimlig tid. Målet är att åstadkomma en mer koncentrerad och kontrollerbar process där inblandade parter förväntas redovisa sina ståndpunkter och underlag tidigt, varpå bodelningsförrättaren får bättre tillgång till relevanta uppgifter i ett tidigt stadie.
Stupstocksföreläggande introducerar en reglerad möjlighet till begränsning av sena yrkanden, omständigheter, utredning förutsatt att giltig ursäkt inte föreligger eller om det inte fördröjer väsentligt. I praktiken innebär detta att parterna behöver agera fort och effektivt med mål att tillhandahålla fullständigt underlag. Stupstocken är ett så kallat handläggningsbeslut som inte får klandras och som inte ska gälla i klanderprocess.
Sekretessgenombrott och möjlighet att inhämta uppgifter föreslås kunna underlätta materiellt riktiga bodelningar. Samtidigt aktualiseras integritetsskydd och hantering av partsinsyn. För Skatteverkets uppgifter föreslås möjlighet till förbehåll som begränsar spridning respektive användning, dock med hänsyn till uppdragets fullgörande.
Vad händer nu och när förväntas den nya lagen träda i kraft?
Utredningen SOU 2025:121 är nu överlämnad till regeringen. Nästa steg är att förslagen skickas på remiss till olika myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer för synpunkter. Därefter avgör regeringen vilka av de föreslagna delarna som ska gå vidare i en proposition till riksdagen. Riksdagen behandlar propositionen i utskott innan beslut fattas. Om förslagen antas ska de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 2027.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av skilsmässoförfarandet och bodelningar som aktualiseras med anledning av äktenskapsskillnad och samboskapets upphörande.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
