Allmänt om skadeståndsskyldighet och den så kallade culparegeln
En grundläggande bestämmelse inom skadeståndsrätten är 2 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207) (SkL) innehållande den så kallade culparegeln:
”Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan.”
Skadeståndsansvar inträder framför allt vid ett aktivt handlande men kan även föreligga på grund av underlåtenhet att handla där rättsordningen ålägger den enskilde att handla för att förebygga eller hindra uppkomsten av skada.
Vårdslöshet, eller ”culpa” anses i juridisk mening föreligga, om den som orsakar skadan inte uppträtt på samma sätt som en förnuftig och hänsynsfull person av samma kategori kan antas ha handlat i samma situation. Vid bedömning av vilket handlingssätt som i ett visst läge varit det riktiga kan man få hjälp av bestämmelser i lagar och författningar eller offentliga myndigheters föreskrifter.
Om det inte finns vägledning av detta slag kan en avgörande fråga vara hur folk i allmänhet brukar handla på livsområden som det aktuella och vad som är praxis i den verksamhet som personen som orsakat skadan ägnat sig åt. De risker som skadegörarens uppträdande medfört för omgivningen får betydelse – ju större sannolikhet som föreligger för skada, och ju allvarligare en skada kan antas bli, desto mer får man kräva av den handlande.
Man får också beakta möjligheterna att förekomma skadan och hur pass omfattande och kostsamma åtgärder detta kräver, det vill säga en avvägning mellan risk och kostnad.
Uppsåtliga skador innebär att det hos skadevållaren funnits en avsikt att orsaka skada eller en likgiltighet inför risken och effekten av att ett handlande.
Särskilda bestämmelser finns gällande skadestånd för ren förmögenhetsskada (det vill säga ekonomisk skada som inte är person- eller sakskada) samt för skador genom kränkning. Dessa skadetyper ersätts när de orsakas genom brottsliga gärningar.
Har barn samma skadeståndsansvar som vuxna?
Inom straffrätten gäller att den som är under 15 år inte kan dömas till någon påföljd för brott. Däremot kan barn bli skadeståndsskyldiga från relativt låg ålder men det finns en obestämd nedre åldersgräns för barns skadeståndsskyldighet. I NJA 1977 s 186 uttalade Högsta domstolen att ett barn i drygt treårsåldern inte ansågs kunna ha tillräcklig mognad, omdöme och insikt som måste förutsättas för att ett handlande skulle kunna utgöra skadeståndsgrundande vårdslöshet.
Gällande de riktigt små barnen som orsakar skada brukar ofta hemförsäkringens ansvarsskydd innehålla ett frivilligt åtagande innebärande att skadorna ersätts som om det mindre barnet enligt lag vore skadeståndsskyldigt. I enlighet med 4 kap 9 § försäkringsavtalslagen (2005:104) omfattar ansvarsförsäkringen även uppsåtliga skador orsakade av barn under 12 år och skada av personer under påverkan av allvarlig psykisk störning.
Hur ska vållandebedömning göras för barn och unga?
En vållandebedömning ska göras utifrån mer objektiva kriterier beträffande underåriga än för vuxna. Vad som är avgörande är inte vad som kan fordras av barn i den aktuella åldern utan om det skadegörande handlandet skulle ha ansetts oaktsamt hos en vuxen.
Detta synsätt uttalades av Högsta domstolen i NJA 2001 s 234 gällande en 12-årig pojke som hade tänt eld på brännbart material under ett skrivbord varpå brand uppstod. Pojken hade en svår utvecklingsstörning och hade av den anledningen inte förmågan att förstå konsekvensen av sitt handlande. Högsta domstolen uttalade att vid bedömningen av frågan om huruvida pojken hade vållat skadan av uppsåt eller av grov vårdslöshet skulle hänsyn inte tas till pojkens subjektiva faktorer såsom hans ålder och allvarliga psykiska störning.
Nedsättning av skadeståndet när skadan orsakats av en minderårig
Om ett barn bedöms vara skadeståndsskyldigt för en skada finns det möjlighet att skadeståndet sätts ned – det brukar benämnas som att skadeståndet jämkas.
Bestämmelsen för detta finns i 2 kap 4 § SkL vari det framgår att skador som orsakas av barn under 18 år ska ersättas i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till barnets ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.
Paragrafen blir tillämplig om skadevållaren inte har fyllt 18 år när skadan vållades. Bedömningen sker dock på olika sätt när det är fråga om skadevållare under 15 år (barn) jämfört med skadevållare över 15 år (ungdomar).
Regeln om jämkning kan bli tillämplig vid alla typer av skada: personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada och skada genom kränkning.
Ungdomar mellan 15-18 år
Skadeståndet ska inte utan vidare sättas ned för ungdomar i åldern 15–18 år, som huvudregel ska dessa i stället bära fullt skadeståndsansvar. Däremot kan jämkning ske för denna åldersgrupp av ekonomiska hänsyn. Ett stort skadestånd som inte täcks av ansvarsförsäkring kan bli oskäligt betungande för ungdomar som är under utbildning eller som har lågavlönat arbete. Det kan då bli fråga om en reducering av skadeståndet på samma sätt som vid tillämpning av den allmänna jämkningsregeln som finns i 6 kap 2 § SkL vilken tar hänsyn till skadevållarens ekonomiska förhållanden.
Även andra förhållanden kan i undantagsfall motivera nedsättning av den unges skadeståndsskyldighet. Det kan till exempel handla om att skadevållaren är uppenbart störd i utvecklingen utan att det är fråga om sådan allvarlig psykisk störning eller annan psykisk störning som enligt 2 kap 5 § SkL motiverar nedsättning. Det kan även vara fråga om omständigheterna kring skadefallet som får betydelse, till exempel att den unge utan egen förskyllan försatts i en situation som den unge inte behärskar på samma sätt som en vuxen, till exempel hanteringen av en pågående brand.
Barn under 15 år
När skadevållaren är under 15 år är inte utgångspunkten fullt skadestånd utan det sker en fri prövning av skadeståndets storlek. Vid skälighetsbedömningen vägs barnets ålder och utveckling in vilket innebär att en subjektiv bedömning sker avseende barnets intellektuella nivå och psykiska mognad. Ju yngre barnet är, desto mildare blir bedömningen. Det kan alltså bli fråga om full jämkning i vissa fall, det vill säga inget skadestånd alls.
Observera att det inom bedömningen av skadeståndets storlek alltså sker en subjektiv bedömning till skillnad från vållandebedömningen där det för barn sker en objektiv bedömning.
Vidare ska handlingens beskaffenhet beaktas, i synnerhet om det handlar om uppsåtlig skada. Om skadan vållats under lek kan det finnas en förmildrande omständighet eftersom barn som inte varnats om faror i leken inte haft förmågan att förstå de risker leken kan medföra.
Om barnet saknar ansvarsförsäkring sker en prövning utifrån barnets egna ekonomiska förhållanden, t.ex. att barnet har egen förmögenhet.
Vid bedömningen av skadeståndets storlek ska även övriga omständigheter beaktas vilket innefattar bland annat den skadelidandes behov av skadeståndet.
Vid brottsliga gärningar kan nedsättning av skadeståndet särskilt aktualiseras om skadan blivit mycket större än vad gärningspersonen kunnat räkna med, då kan även ungdomar åberopa regeln. I NJA 1993 s 727 var det fråga om tre 16-åringar som dömdes för mordbrand. De hade tänt eld på en sopsäck inne i skolans cafeteria vilket medförde att branden spred sig och över hela byggnaden. För två av ungdomarna sattes skadeståndet ned från 918 000 kr till 150 000 kr. För den tredje ungdomen – som gjort sig skyldiga till ytterligare en mordbrand – sattes skadeståndet ned från 27 miljoner kr till 450 000 kr. Nedsättningen motiverades i första hand med ungdomarnas behov av återanpassning och motpartens (två försäkringsbolags) begränsade behov av skadeståndet. Beträffande den största branden ansågs den unge gärningspersonen inte ha förutsett omfattningen.
I NJA 1976 s 121, som gällde en 15-åring som misshandlat en jämnårig flicka, ansåg dock inte domstolen att det fanns skäl för jämkning av ett mer måttligt skadestånd trots att 15-åringen ansågs vara omogen för sin ålder. Domstolen vägde in att 15-åringen hade ekonomisk förmåga att betala skadeståndet.
Vårdnadshavarnas skadeståndsansvar för skador som barn orsakar
Vårdnadshavare kan bli ansvariga för skador som barn orsakar om det är fråga om bristande tillsyn över barn. Enligt 6 kap 2 § föräldrabalken (1949:381) har vårdnadshavare ett ansvar för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas för att hindra att barnet orsakar skador för andra. Barnets ålder och omdöme spelar roll för bedömningen av vad som krävs av vårdnadshavaren. Även föräldrar till tonåringar har ett visst ansvar för barnets handlingar, t.ex. när det finns särskild anledning att vänta att barnet vållar skada.
Andra än vårdnadshavare som har hand om barnet kan också bli ansvariga för försummad tillsyn, deras aktsamhetsplikt går i regel inte lika långt som vårdnadshavarnas. Ett omtalat mål är NJA 2013 s 145 där kommunen ansågs ha skadeståndsvaret för omfattande brandskador som orsakats av en 13-åring. Detta eftersom kommunen underlåtit att tillse hennes omhändertagande enligt lagen (1990:52) om vård av unga trots kommunens medvetenhet om att 13-åringen var pyroman.
Föräldrars ansvar för skador orsakade av barns brottsliga gärningar
Det finns i 3 kap 5 § SkL en särskild bestämmelse beträffande vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som barn vållar genom brottsliga gärningar. Det är ett slags strikt ansvar (ansvar oberoende av vållande) i syfte att förmå vårdnadshavare att ha skärpt tillsyn över sina barn. Skadeståndsansvaret är dock begränsat till 1/5 prisbasbelopp för varje gärning. Ansvaret är då solidariskt med barnet, det vill säga vårdnadshavare och barn svarar till lika stor del gentemot den skadelidande upp till 1/5 prisbasbelopp. Skadestånd utöver den nivån har barnet ett eget skadeståndsansvar för. När barnets handlande inte är brottsligt krävs vållande hos vårdnadshavaren eller annan som har tillsyn över barnet.
Vi på ACTUS Advokatbyrå har erfarenhet av ärenden rörande skadeståndsfrågor.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
