Vad innebär de nya lagändringarna gällande villkorlig frigivning?

Vad innebär villkorlig frigivning?

Reglerna om villkorlig frigivning innebär att verkställighet av straffet fortfarande pågår efter det att den dömde har frigetts från fängelset. Syftet med den villkorliga frigivningen är att den dömde under denna del av straffverkställigheten ska anpassas till ett liv i samhället utan kriminalitet. Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, med en viss minimitid. För den som friges villkorligt är fängelsestraffet till fullo verkställt först när prövotiden har löpt ut, förutsatt att villkorligt medgiven frihet inte längre kan förklaras förverkad.

Lagändringar 1 januari 2026

Den 1 januari 2026 träder lagändringar i bland annat brottsbalken (1962:700) (BrB) i kraft. Dessa har sin grund i Regeringens proposition 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning.

Syftet med lagändringarna är att flytta fokuset från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Förändringarna innebär en skärpning av innehållet i de befintliga påföljderna, i synnerhet fängelsestraffet.

I skälen för införandet av lagändringarna har regeringen uttalat att kriminalpolitikens främsta syfte är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Det anges att det från ett samhällsskyddsperspektiv kan finnas mycket starka skäl som talar för att en intagen bör avtjäna hela det straff som domstolen dömt ut, utan att få förmånen av villkorlig frigivning. I synnerhet beträffande personer som begår mycket allvarliga brott och som samtidigt är mycket återfallsbenägna.

Det anförs att villkorlig frigivning utgör en brygga mellan anstaltsvistelse och frihet som ger en möjlighet att ställa krav på den frigivne och att tillgripa sanktioner om kraven inte uppfylls. Att det är ändamålsenligt att de som avtjänat fängelsestraff kan ställas under övervakning efter frigivningen eftersom det möjliggör kontroll över den frigivne och beslut om särskilda föreskrifter som den frigivne måste följa.

Regeringen anför att tidigare regelverk brister i precision och skärpa – framför allt för de som begår de allvarligaste brotten, för de som har en hög återfallsbenägenhet och för de som missköter sig under anstaltsvistelsen och inte deltar i de återfallsförebyggande program som Kriminalvården anordnar.

De konkreta lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2026 är bland annat:

• Att andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Höjningen genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först. I det första steget avser höjningen den som avtjänar ett fängelsestraff som uppgår till sex år eller mer. I det andra steget dras gränsen vid fängelsestraff på tre år eller mer. I det tredje steget gäller det alla fängelsestraff. Det första steget träder i kraft den 1 januari 2026, medan de båda avslutande stegen ska träda i kraft den dag som regeringen i respektive fall bestämmer.
  
  

Till skillnad från vad som gällt tidigare enligt 26 kap. 6 § BrB där den dömde kan friges när två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff, dock minst trettio dagar, har avtjänats.

• Att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns skäl mot villkorlig frigivning. Vid bedömningen av om det finns skäl mot villkorlig frigivning ska misskötsamhet under tiden på anstalt beaktas. Det ska särskilt beaktas om den dömde under fängelsetiden
  
  

1. inte har deltagit i eller har misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främja hans eller hennes anpassning i samhället, eller

2. annars på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten.

Det ska även beaktas om det finns en beaktansvärd risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet. Vad som menas med allvarlig brottslighet i detta avseende är om den dömde avtjänar fängelse i minst fyra år och straffet åtminstone till någon del avser brottslighet mot liv, hälsa, frihet eller frid. Eller om den dömde avtjänar fängelse i minst två år och straffet åtminstone till någon del avser brott som har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form.

Om den villkorliga frigivningen skjuts upp ska det i beslutet anges med hur många dagar det ska ske. Om den villkorliga frigivningen skjuts upp på grund av risk för att den dömde begår nya brott av allvarligt slag ska den villkorliga frigivningen skjutas upp med 180 dagar åt gången eller den kortare tid som är nödvändig för att en strafftid om 60 dagar ska återstå. I andra fall får den villkorliga frigivningen skjutas upp med högst 180 dagar åt gången. Arten och omfattningen av de överträdelser som ligger till grund för ett uppskjutande av den villkorliga frigivningen ska särskilt beaktas när den nya tidpunkten för den villkorliga frigivningen bestäms. Beslut om uppskjutande av villkorlig frigivning fattas av Kriminalvården.

Till skillnad från tidigare bestämmelser då det krävs särskilda skäl mot villkorlig frigivning och det saknas bestämmelse om att särskilt beakta återfallsrisken för den som är dömd för allvarlig brottslighet.

• Att allmänna fängelseminimum ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning.
  
  

Till skillnad från tidigare bestämmelse där lägsta tid för fängelse är 14 dagar.

• Att prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år
  
  

Till skillnad från tidigare bestämmelse där prövotiden är ett år.

• Att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning. Det är Kriminalvården som beslutar om övervakning under tiden fängelsestraffet verkställs. Bedömningen sker genom en individuell verkställighetsplanering. Beslut i frågor om övervakning i samband med villkorlig frigivning får överklagas.
  
  

Till skillnad från tidigare bestämmelse då övervakning endast ska ske om det behövs för att minska risken att den dömde begår nya brott eller för att på annat sätt underlätta hans eller hennes anpassning i samhället.

• Att hela den villkorligt medgivna friheten som huvudregel ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Om det finns särskilda skäl som talar emot ett förverkande ska så inte ske. Särskilda skäl som kan beaktas är om den nya brottsligheten är av lindrig beskaffenhet, att det gått lång tid mellan brotten och lång tid mellan tidpunkten för den villkorliga frigivningen och den nya brottsligheten.
  
  

Skälen för att införa hårdare regler gällande förverkande av villkorlig frigivning är att den som återfallit i brott eller som misskött sig under prövotiden bör avtjäna hela den förverkade delen. Ytterligare ett skäl har ansetts vara att det minskar förekomsten av parallella prövotider och övervakningar, vilket underlättar för Kriminalvården, övervakningsnämnderna och domstolarna.

Till skillnad från tidigare bestämmelser då det funnits möjlighet att förverka en del av den villkorligt medgivna friheten.

Professionell hjälp

Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål och påföljdsfrågor. Vi åtar oss även uppdrag som offentligt biträde gällande prövning av frågor om förverkande av villkorlig frigivning.

Vi hjälper dig!

Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.

Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av komplexa mål.

Vår profil hos Advokatsamfundet.