Husrannsakan kallas det som polisen gör när de söker igenom en bostad, ett förråd, en bil eller likande. Det kan även göras i ett förvaringsskåp på t.ex. en skola eller en tågstation. De regler som styr hur det får gå till återfinns i rättegångsbalkens 28 kap.
Syftet med en husrannsakan ska vara att leta efter föremål som kan tas i beslag, utreda omständigheter som kan ha betydelse för utredningen av brottet eller för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Det kan också ske för att leta efter någon som ska gripas, anhållas, häktas eller t.o.m. hämtas till förhör.
En huvudregel är att husrannsakan får bara ske hos någon som är skäligen misstänkt för ett brott som kan medföra fängelse, d.v.s. fängelse finns med i straffskalan. De flesta brott i Sverige har dock fängelse i straffskalan, t.o.m. ringa stöld (tidigare snatteri).
Om den som misstänks för brottet är under 15 år gammal ställs ännu högre krav för att få genomföra en husrannsakan.
I vissa andra fall får husrannsakan även genomföras hos den som inte är skäligen misstänkt för ett brott. Då krävs det dock att brottet antingen begåtts hos den personen eller att den som är misstänkt har gripits där. Det finns också en möjlighet att en husrannsakan genomförs hos annan om det finns synnerlig anledning, vilket är ett högt ställt krav, att anta att föremål som fyller det ursprungliga syftet med husrannsakan (se ovan) kommer att anträffas.
Med hänsyn till de högt ställda kraven kan en husrannsakan hos annan än den som är misstänkt alltså inte genomföras bara på en svag misstanke, utan polisen måste ha flera omständigheter som pekar på att en husrannsakan kommer ge resultat.
Beslutet om husrannsakan fattas enligt huvudregel av åklagare, förundersökningsledare eller domstol och det måste stå i proportion till det intrång det innebär för den som misstänkts, ett krav som är återkommande vid användandet av alla tvångsmedel. Om en polis bedömer att det föreligger fara i dröjsmål, d.v.s. att situationen är sådan att man inte kan invänta ett formellt beslut, kan polisen själv fatta beslutet.
Slutligen finns en regel som ger den som utsatts för en husrannsakan rätt att få ta bevis för detta. I det beviset ska det också stå vilken brottsmisstanke som legat till grund för beslutet. Man har också rätt att övervaka hur husrannsakan går till och, om tid tillåter, tillkalla ett vittne.
Två exempel på när husrannsakan får och inte får användas skulle kunna vara följande.
X observeras av butikskontrollanter när han i ett köpcentrum går in i olika butiker och stjäl varor. Mellan varje stöld så går han till ett förvaringsskåp där han lämnar av stöldgodset. Efter att butikskontrollanterna konfronterat och gripit X anländer polis till platsen. Polisen genomför en husrannsakan i det skåp där X lämnat stöldgodset och återfinner samtliga varor som stulits (eller tillgripits, som är det ord som oftast används inom juridiken). Så här långt har man följt reglerna om husrannsakan i rättegångsbalken.
Efter att polisen hittat allt stöldgods i skåpet, kontrolleras X belastningsregister och där står att X är dömd för stöld vid flera tidigare tillfällen. Polisen gör en chansning och genomför en husrannsakan hos X mamma, där X för tillfället bor. Man tänker helt enkelt att han säkert begått fler stölder som han inte blivit tagen för och hoppas hitta stöldgods i hans bostad. En sådan husrannsakan är olaglig då den överhuvudtaget inte har något stöd i lag. Allt gods från de stölder som X misstänktes för har ju redan hittats och därför finns det ingen grund för husrannsakan. Det finns inte heller några andra, synnerliga anledningar, till att de skulle kunna genomföra husrannsakan i moderns bostad.
Ett enklare, mer modernt exempel skulle kunna vara att någons mobiltelefon blir stulen ur skåpet på skolan. När man använder spårningsfunktionen visar det sig att telefonen finns i en villa en bit utanför stan. Med den informationen skulle polisen kunna göra en husrannsakan i villan för att eftersöka telefonen. Om det däremot skulle visa sig att telefonen spåras till ett höghus med 16 lägenheter, får inte polisen genomsöka samtliga lägenheter för att hitta telefonen. Åtgärden står då inte i proportion till det intrång det skulle betyda för de boende.
Kontakta din Advokat i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
