När en förundersökning har slutförts upprättas något som benämns som ett förundersökningsprotokoll och innehållet regleras utförligt i förundersökningskungörelsens 20-25 §§. Det är på innehållet i förundersökningsprotokollet som en åklagare sen beslutar om ett åtal ska väckas för brottet.
Den som är misstänkt för brott har en rätt till insyn i sitt eget ärende och kommer därför få tillgång till det förundersökningsprotokoll som avser denne själv. Detta sker genom något som kallas slutdelgivning. Vid slutdelgivningen kommer den misstänkte och denne försvarare få del av förundersökningsprotokollet och ges möjlighet att komma med synpunkter eller begära kompletteringar. Det framgår av rättegångsbalken (RB) 23 kap. 18a §.
När det kommer till övriga aktörer i processen, gäller andra villkor.
Målsägande, d.v.s. den som utsatts för brott, har till exempel en viss rätt till insyn. Målsäganden är däremot inte betraktad som part i målet under förundersökningsstadiet, vilket medför att deras rätt till insyn är begränsad.
Det finns en särskild möjlighet för en målsägande att ta del av förundersökningsmaterial och det är om förundersökningen lagts ner. Målsäganden kan då ha ett intresse av att gå igenom visst material för att kunna överklaga ett nedläggningsbeslut eller söka brottsskadeersättning från sitt försäkringsbolag.
När ett åtal väl är väckt ändras förutsättningarna för att ta del av förundersökningsprotokollet. Protokollet har, tillsammans med en stämningsansökan, skickats till en domstol och omfattas därefter av den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen, som i sin tur framgår av den svenska Tryckfrihetsförordningen (TF).
Tryckfrihetsförordningen ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar. Det kan dock finnas delar av protokollet som fortfarande omfattas av sekretess, men nu av andra sekretessregler. T.ex. brukar namnet på målsäganden i sexualbrottmål vara en sak som skyddas. Likaså kan bilder på brottsoffer vara skyddade.
När åtalet är väckt kan man i första hand kontakta den aktuella domstolen för att begära att ta del av protokollet. Det går också att kontakta polisen eller Åklagarmyndigheten som handlagt ärendet. Det enklaste brukar vara att gå in på den aktuella domstolens hemsida och skicka ett meddelande till domstolens e-postadress.
Vid en begäran om utlämnande kommer den aktuella myndigheten göra en sekretessprövning för att säkerställa att uppgifter som ska skyddas inte lämnas ut. Myndigheten är dock skyldig att lämna ut de uppgifter som inte skyddas, vilket kan medföra att man får ett protokoll där vissa uppgifter helt enkelt tagits bort. Om man skulle vara missnöjd med att information tagits bort så går det att överklaga detta.
Slutligen är det bra att veta att man har rätt att vara anonym när man begär ut handlingar. Enligt TFs 2 kap. 18 § får inte en myndighet efterforska vem eller varför någon begär ut handlingar, förutom om det behövs för att avgöra om information ska sekretessmarkeras eller inte.
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
