När kan polisen kräva att du legitimerar dig?

Ibland kan man hamna i situationer där man blir ombedd att visa sin legitimation. Vad gäller egentligen? Utgångspunkten är att var och en har rätt att vägra uppge sin identitet när ett direkt lagstöd som ålägger en sådan skyldighet inte föreligger. Det finns dock vissa situationer där lagstöd de facto finns för polisen att kräva att en person ska identifiera sig. 

En polisman får begära legitimation om det finns särskild anledning att anta att personen i fråga är efterspanad eller efterlyst. Om den berörda personen vägrar uppge sin identitet får han eller hon rätteligen omhändertas för identifiering (14 § Polislagen (1984:387) (PolisL)). Det måste finnas konkreta omständigheter för misstanken, exempelvis att den omhändertagne personen överensstämmer med ett signalement av en efterlyst person. Enbart en vägran att uppge sin identitet utgör således inte en tillräcklig grund för att en polisman ska anta att en person är efterspanad eller efterlyst. 

Vidare har polisen i samband med ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande rätt att kontrollera en persons identitet. Ett gripande sker enligt 24 kap. 7 § Rättegångsbalken när en person är skäligen misstänkt för ett brott. Skäligen misstänkt är ett beviskrav som i korthet innebär att det ska föreligga konkreta och individualiserade omständigheter som pekar på att en person begått ett visst brott. En identitetskontroll vid ett omhändertagande kan till exempel ske i samband med att en person omhändertagits enligt lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Ett avlägsnande kan aktualiseras när en person stör den allmänna ordningen eller uppträder på ett sätt som utgör en konkret fara för ordningen (13 § PolisL). En polis som med laga stöd har gripit, omhändertagit eller avlägsnat en person har i den utsträckning som är nödvändig rätt att vidta kroppsvisitering för att kunna fastställa personens identitet (19 § PolisL). 

Den som framför ett körkortspliktigt fordon och blir stoppad vid exempelvis en rutinmässig trafik- eller nykterhetskontroll ska på begäran av en polisman överlämna sitt körkort eller annan identitetshandling. Detta framgår av 3 kap. 15 § Körkortslagen (1998:488) (KkL). Körkortspliktiga fordon är bland annat personbilar, motorcyklar och klass I mopeder (populärt kallad för EU-moped) (2 kap. 1 § KkL). 

Det framgår också av 9 kap. 9 § Utlänningslagen (2005:716) att polisen har rätt att kontrollera en persons pass eller andra handlingar för att säkerställa att personen har rätt att vistas i landet. Polisen måste ha en grundad anledning att tro att personen saknar en sådan rätt.  

Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.

Vår profil hos Advokatsamfundet.

Digital rådgivning

Advokathuset Actus erbjuder nu digital juridisk rådgivning inom alla verksamhetsområden. Med tjänsten kan klienter i hela Sverige få kvalificerad rådgivning, oavsett geografisk plats eller komplexitet i deras juridiska frågor.

Läs mer här

Har du frågor eller vill ha hjälp med något?
Kontakta oss och vi hjälper dig!