Vad skiljer villkorlig frigivning från villkorlig dom?

Frågan är faktiskt beroende på definitionen av vad som är en offentlig handling och vad som är en allmän Villkorlig frigivning i samband med fängelsedom ska inte förväxlas med den självständiga påföljden villkorlig dom. De två begreppen påminner förvisso om varandra men dessas funktion är väsensskild i praktiken.

Villkorlig dom är en alternativ påföljd till fängelse som regleras i 27 kap. brottsbalken (BrB). En villkorlig dom är inte förenad med övervakning och har därmed i sin enklaste form inget verkställighetsinnehåll. Påföljden ska däremot normalt förenas med dagsböter (27 kap. 2 § och 30 kap. 8 § BrB). Den som dömts till villkorlig dom underkastas en prövotid om två år och ska under denna tid vara skötsam och efter förmåga försörja sig (27 kap. 4 §. BrB). Om skadeståndsskyldighet föreligger ska personen också efter förmåga fullgöra denna (27 kap. 5 § BrB). 

Under vissa förutsättningar kan en villkorlig dom skärpas med en föreskrift om samhällstjänst (27 kap. 2 a § och 30 kap. 7 § 2 st. BrB). En grundläggande förutsättning för att domstolen ska kunna förena den villkorliga domen med en föreskrift om samhällstjänst är den tilltalades samtycke. Dessutom krävs att denne i övrigt befinns lämplig för en sådan påföljdskombination. Om den dömde missköter sina åligganden under prövotiden, exempelvis genom att inte fullfölja samhällstjänsten, kan det leda till konsekvenser. Ytterst kan domstolen på talan av åklagaren undanröja den villkorliga domen och döma ut en ny påföljd (27 kap. 6 § BrB).

Villkorlig frigivning är inte en självständig påföljd utan en tidpunkt enligt vilken en person som dömts till ett tidsbestämt fängelsestraff frisläpps under villkor om skötsamhet. Syftet med en villkorlig frigivning bottnar i lagstiftarens humana inställning gentemot dömda gärningspersoner, vilka erbjuds en chans att åter leva laglydigt. Den dömde ska som utgångspunkt friges villkorligt när denne avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff. En förutsättning är dock att den dömde avtjänat minst en månad (26 kap. 6 § 1 st. BrB). Detta innebär exempelvis att en person som dömts till sex års fängelse ska friges villkorligt efter fyra år. Det resterande fängelsestraffet, två år i detta fall, utgör en prövotid enligt vilken den dömde ska agera skötsamt och efter förmåga försörja sig (26 kap. 10–11 §§ BrB). 

En villkorlig frigivning kan skjutas upp om den dömde allvarligt misskött sig under anstaltstiden (26 kap. 6 a § BrB). Om den dömde begår nya brott under prövotiden ska enligt huvudregeln hela den villkorligt medgivna friheten förverkas (34 kap. 5 § BrB). Det innebär att återstoden av det tidigare straffet, två år i detta fall, sammanläggs med det nya straffet.  

Om du önskar att en av våra jurister eller advokater hjälper dig är du välkommen att kontakta oss. 

Kontakta din Advokat i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad.

Digital rådgivning

Advokathuset Actus erbjuder nu digital juridisk rådgivning inom alla verksamhetsområden. Med tjänsten kan klienter i hela Sverige få kvalificerad rådgivning, oavsett geografisk plats eller komplexitet i deras juridiska frågor.

Läs mer här

Har du frågor eller vill ha hjälp med något?
Kontakta oss och vi hjälper dig!