Vad är en bodelningsförrättare?
Äktenskapsbalken (förkortat ÄktB) finns det ett helt kapitel ägnat åt bodelningsförrättaren och dennes roll i en bodelning. En bodelningsförrättare är någon som förordnas av domstolen om makarna inte kan enas om bodelning. Vad gäller ärenden om bodelning med anledning av ena makens död kan även boutredningsmannen agera bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB).
Den som förordnas som bodelningsförrättare ska ha samtyckt till uppdraget och i övrigt vara lämplig för det (17 kap. 4 § ÄktB).
Bodelningsförrättarens uppdrag är att vid behov se till att bouppteckning förrättas. Av denna ska det framgå vilka tillgångar och skulder makarna har (17 kap. 5 § ÄktB). Detta är dock vanligast i bodelningar med anledning av den ena makens död. Bouppteckningen visar då den avlidnes tillgångar och skulder och handlingen läggs senare till grund för bodelningen. Efter att bouppteckningen har upprättats ska bodelningsförrättaren kalla parterna till ett sammanträdde (förrättning) varvid bodelningsförrättaren går igenom bouppteckningen. Parterna ges då möjlighet att kontrollera och underteckna handlingen. Vad gäller bodelning med anledning av skilsmässa upprättas alltså vanligtvis ingen bouppteckning, utan bodelningsförrättaren utreder endast makarnas tillgångar och skulder.
För det fall makarna inte kan enas om bodelning är det bodelningsförrättarens uppgift att pröva de tvistiga frågorna som är av betydelse för bodelningen. Bodelningsförrättaren fattar sedan ett beslut om tvångsbodelning (17 kap. 6 § ÄktB).
För arbetet som bodelningsförrättaren har lagt ned på bodelningen har denne rätt till arvode och ersättning. Kostnader ska enligt huvudregeln betalas av makarna med hälften vardera (17 kap. 7 § ÄktB).
Vad innebär bodelningsförrättarens uppdrag i praktiken?
Av ovanstående följer att bodelningsförrättaren intar en opartisk ställning mellan parterna. Bodelningsförrättaren är en utomstående part, vars uppdrag är att driva processen framåt. Bodelningsförrättarens roll medför att denne inte kan lämna råd till någon av parterna i bodelningen. Inte heller kan den ena parten lämna information till bodelningsförrättaren utan att detta kommuniceras med motparten. Det är därför inte möjligt att säga saker i förtroende till bodelningsförrättaren, utan då får parten vända sig till sitt eget ombud.
Sammanfattningsvis försöker bodelningsförrättaren inledningsvis få parterna att enas om en rättvis fördelning, men om det inte är möjligt har bodelningsförrättaren befogenhet att fatta ett beslut om tvångsbodelning. Det är denna befogenhet som medför att parterna måste ha haft tillgång till all information och allt underlag som bodelningsförrättaren har lagt till grund för sitt beslut, varför det som framförs av parterna måste kommuniceras med motparten.
Om du önskar att en av våra jurister eller advokater hjälper dig är du välkommen att kontakta oss.
Kontakta din Advokat i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
