Bestämmelsen som reglerar denna fråga återfinns i 35 kap. 15 § rättegångsbalken (RB). Av den följer att en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning får åberopas som bevis i rättegången i ett brottmål, under förutsättning att det är lämpligt. Denna lag trädde i kraft i januari i år.
Bestämmelsen medför en utökad möjlighet för parterna att under rättegången använda berättelser i tidigare förhör i brottmålsprocessen. Som skäl för denna utökade möjlighet anförs i motiven att det medför flera fördelar för straffprocessen om möjligheten till att använda inspelade förhör som hållits i nära anslutning till brottet utökas, eftersom en persons minnesbilder fortfarande är klara och mindre påverkade vid den tidpunkten. Det är dock inte alla förhör som spelas in med ljud och bild. Under förundersökningen ska det vid bedömningen om förhöret ska spelas in med ljud och bild tas hänsyn till bl.a. brottets beskaffenhet och berättelsens förväntade betydelse. Om det t.ex. rör sig om allvarligare brottslighet och brottsutredningen är omfattande och tidskrävande talar detta för att förhöret ska ljud- och bilddokumenteras (se prop. 2020/21:209).
Såsom framgår av bestämmelsen krävs, för att denna ska vara tillämplig, att berättelsen har lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet (t.ex. Polisen). Vem förhörspersonen är utgör däremot ingen begränsning, utan det kan vara fråga om ett förhör med en målsägande, vittnen, misstänkt eller sakkunnig. Alla förhörspersoner omfattas således av denna bestämmelse.
Vad gäller bestämmelsens tillämpning i praktiken anges i motiven till bestämmelsen att förhören – dels det inspelade ljud- och bildförhöret, dels förhöret i domstol – ska ses som två sorters bevismedel som ska läggas fram parallellt i processen. Det anförs att det inspelade förhöret ska spelas upp först, varefter förhöret i domstolen genomförs efter uppspelningen. Förhöret som hålls i domstolen får då karaktären av ett tilläggsförhör där parterna och rätten får möjlighet att ställa kompletterande frågor till den förhörda personen. Bestämmelsen är dock inte på något sätt menad att inskränka parternas möjlighet till att påkalla förhör under huvudförhandlingen, utan denna möjlighet kvarstår likt innan.
Avslutningsvis kan sägas något om lämplighetsprövningen. Det är den part som vill använda det inspelade förhöret som måste visa varför förhöret ska tillåtas som bevis. Vid bedömningen ska domstolen bl.a. beakta betydelsen av en sammanhållen rättegång och möjligheten att överblicka bevisningen i ett sammanhang.
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
