Muntliga låneavtal – tvist kring återbetalning

Är muntliga låneavtal bindande?

Det finns inga formkrav för låneavtal. Ett låneavtal måste till exempel inte vara skriftligt eller registreras hos någon myndighet för att vara giltigt. Ett muntligt låneavtal är därför lika bindande som ett skriftligt låneavtal.

Det muntliga låneavtalets akilleshäl – att bevisa det

Om det uppstår oenighet mellan borgenären och gäldenären huruvida det har ingåtts ett muntligt låneavtal eller inte föreligger däremot generellt stora svårigheter att bevisa detta. Oenigheten uppstår oftast när borgenären vill kräva tillbaka lånet från gäldenären. För det fall oenigheten leder till tvist i domstol är det domstolen som ska reda ut om det föreligger ett låneavtal eller inte. I denna prövning får bevisbördans placering, det vill säga vem som har att bevisa det den påstår, väldigt stor betydelse.

Tvist i domstol

Utgångspunkten vid domstolens prövning av en tvist av aktuellt slag är att den som påstår att ett låneavtal föreligger också har att bevisa detta. Det är alltså som utgångspunkt borgenären som har den så kallade bevisbördan (se NJA 1975 s. 577 och NJA 2009 s. 64). Eftersom den absoluta merparten av penningtransaktioner idag utförs via spårbara banköverföringar är det inte ovanligt att överföringen som sådan är otvistig. Parterna är alltså ofta överens om att överföring har skett. Däremot är parterna inte överens om skälet till överföringen. Den principiella utgångspunkten är, trots att själva överföringen är otvistig, att det är borgenären, det vill säga den som kräver återbetalning, som har att bevisa att det föreligger ett låneavtal. Utgångspunkten är att ytterligare bevisning krävs för att domstolen ska övertygas att det föreligger ett låneavtal.

Beroende på vad gäldenärens förklaring till överföringen är kan däremot denna bevisbörda flyttas till gäldenären. Om gäldenärens förklaring är att överföringen rör sig om en betalning eller ersättning för något är utgångspunkten att bevisbördan ska ligga kvar på borgenären (se NJA 2017 s. 1094). Om gäldenärens förklaring i stället är att överföringen är en gåva har Högsta domstolen kommit fram till att bevisbördan kan flyttas till gäldenären (se NJA 2014 s. 364). Flyttas bevisbördan är det således gäldenären som ska bevisa att det rör sig om en gåva för att slippa återbetala det överförda beloppet.

Vi hjälper dig!

Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.

Vår profil hos Advokatsamfundet.

Digital rådgivning

Advokathuset Actus erbjuder nu digital juridisk rådgivning inom alla verksamhetsområden. Med tjänsten kan klienter i hela Sverige få kvalificerad rådgivning, oavsett geografisk plats eller komplexitet i deras juridiska frågor.

Läs mer här

Senaste inläggen

Har du frågor eller vill ha hjälp med något?
Kontakta oss och vi hjälper dig!