Nödsituation
I en nödsituation har du rätt att vidta handlingar som annars hade varit förbjudet enligt lag, till exempel användning av våld för att försvara dig själv eller någon annan. Det kallas nödvärn och regleras i 24 kap. 1 § brottsbalken (1962:700). Nedan kan du läsa de olika situationer där rätt till nödvärn kan föreligga.
Påbörjande eller överhängande brottsligt angrepp
Du har rätt till nödvärn om det föreligger ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på dig eller din egendom (24 kap. 1 § 2 st. p. 1 brottsbalken). Enligt förarbetena till lagen behöver angreppet inte vara omedelbart förestående (SOU 1953:14 s. 395). Rätt till nödvärn föreligger inte om angreppet är avslutat. Det är inte alltid lätt att dra en gränsdragning när ett angrepp är avslutat. I vart fall kan det konstateras att ett angrepp är avslutat när angriparen blir försvarslös, gett upp eller vänt ryggen till.
Nödvärn föreligger inte i preventivt syfte, till exempel att du misshandlar någon för att du misstänker att personen annars kommer att misshandla dig och att du därför vill föregå angreppet.
Någon som hindrar att din egendom återtas på bar gärning
Nödvärn föreligger om någon med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar dig från att återta din egendom på bar gärning (24 kap. 1 § 2 st. p. 2 brottsbalken). Att det ska vara på bar gärning handlar om att det ska vara fråga om att du återtar egendomen på brottsplatsen eller under det att du förföljer gärningsmannen från brottsplatsen. Våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar dig kan till exempel handla om att det rör sig om ett rån och att personen inte ger tillbaka dina föremål eller försöker fly från platsen. I dessa situationer har du även rätt att gripa gärningsmannen (så kallat envarsgripande).
Någon som olovligen trängt sig in i, försöker tränga sig in hos dig eller vägrar lämna din bostad efter tillsägelse.
Om någon försöker tränga sig in i ditt rum, hus, gård eller fartyg kan du också ha rätt till nödvärn (24 kap. 1 § 2 st. p. 3 brottsbalken). Det handlar om nödvärn mot hemfridsbrott och olaga intrång. Vid hemfridsbrott föreligger alltid nödvärn.
Om någon har kommit in i din bostad och vägrar att lämna din bostad trots tillsägelse kan du ha rätt till nödvärn (24 kap. 1 § 2 st. p. 4 brottsbalken).
Nödvärnshandlingen får inte vara uppenbart oförsvarligt
Om det föreligger en nödvärnssituation får inte nödvärnshandlingen vara uppenbart oförsvarligt. Det innebär till exempel att man inte får använda mer våld än vad situationen kräver för att avbryta nödvärnssituationen. Bedömningen görs utifrån det enskilda fallet. Det finns alltså inga generella regler kring vad som är försvarligt och inte. Däremot finns det två vägledande principer som ska beaktas.
1. Nödvärnshandlingen får inte klart avvika från vad som har varit nödvändigt
2. Det får inte råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnshandlingen och den skada som hotar angreppet
Nödvärnshandlingen ska vara riktat mot angriparen eller hans eller hennes intressen. Om det rör sig om flera angripare kan nödvärnshandlingen riktas mot samtliga, däremot inte om en av personerna är passiv och inte visar några tecken på att gå i angrepp.
En viktig fråga vad gäller rätten till nödvärn är om den angripne kan undvika angreppet på annat sätt än att använda våld, till exempel om man som vuxen är utsatt för angrepp från ett barn eller om den skada som hotar en är obetydlig i sammanhanget. Den som blir angripen har ingen principiell skyldighet att i första hand rymma ifrån angriparen, vilket Högsta domstolen slog fast i rättsfallet NJA 1969 s. 425. Däremot har Högsta domstolen på senare år frångått denna princip, vilket framgår av rättsfallet NJA 2005 s. 237. I det senare rättsfallet hade den som blivit angripen dödat angriparen med kniv. Högsta domstolen ansåg att den angripne kunde ha lämnat platsen. Nödvärnshandlingen bedömdes därför som uppenbart oförsvarlig.
Uppenbart oförsvarligt, men där den angripne svårligen kan besinna sig
Om någon blir angripen och handlar i en nödvärnssituation, men överskrider gränsen för vad som är det tillåtna försvaret av våld, kan personen fortfarande gå fri från ansvar alternativt få lägre straff om han eller hon svårligen kunde besinna sig. I rättsfallet NJA 2009 s. 234 var det fråga om hänsynslösa och upprepade knivangrepp mellan två grannar. Innan händelsen hade gärningsmannen tagit upp en kniv och sagt att han skulle ”sprätta upp” offret och hans ungar. Gärningsmannen gick till angrepp och offret träffades av kniven. Offret slog gärningsmannen med en hammare så att han hamnade på marken och offret sprang sedan in i sitt hus för att försäkra sig om att hans barn var i säkerhet. Därefter reser sig gärningsmannen och gick till nytt angrepp. Offret försvarade sig återigen med hammare, men tog nu i hårdare än vad han hade gjort tidigare och slog gärningsmannen med 24 hammarslag mot huvudet. Gärningsmannen överlevde hammarslagen, men fick mycket svåra och kroniska skador. Högsta domstolen konstaterade att offret använde mer våld än vad som var tillåtet enligt nödvärnsrätten, men landade till slut i att offret svårligen kunde besinna sig utifrån att offret var mycket rädd och uppjagad redan innan gärningsmannen dök upp utanför hans hus då offret hade hört talas om den aggressiva grannen samt att offret befann sig i ett sådant psykiskt tillstånd att han inte förmådde att tänka och handla rationellt.
Inbillat nödvärn (putativt nödvärn)
Om du begår en nödvärnshandling, som annars vore brottslig, i tron att du är utsatt för ett brottsligt angrepp på dig eller din egendom och att detta framkallats genom faktisk villfarelse kan du gå fri från straffansvar, till exempel att du tror att situationen är mycket värre än vad den egentligen är. Det kallas putativt nödvärn, det vill säga inbillat nödvärn. Detta ska dock inte förväxlas med att man felaktigt tror att rätten till nödvärn sträcker sig längre än vad den egentligen gör.
Ett exempel på putativt nödvärn är om någon riktar en leksakspistol mot dig och du tror att det är ett riktigt vapen, vilket gör att du använder dig av mycket våld för att ta dig ur vad du uppfattar som ett överhängande brottsligt angrepp. Hade du vetat att det inte var ett riktigt vapen hade du inte fått använda våld, men i och med att du uppfattar situationen som värre än vad den egentligen är kan du gå fri från straffansvar.
Det är väldigt ovanligt att en person kan gå fri från straffansvar med putativt nödvärn som grund.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
