En arvslott är den del av kvarlåtenskapen efter en avliden person som varje arvinge har rätt till enligt lag.
Om den avlidne, ”arvlåtaren”, hade barn ska kvarlåtenskapen delas lika mellan dem. Detta innebär att om arvlåtaren hade två barn är deras arvslotter 1/2 var och om arvlåtaren hade tre barn är deras arvslotter 1/3 var.
Om ett barn dör före arvlåtaren och det avlidna barnet i sin tur hade barn, kommer dessa att dela lika på sin förälders arvslott.
Om arvlåtaren inte hade några barn kommer arvlåtarens föräldrar att dela lika på kvarlåtenskapen. Deras arvslotter är därmed 1/2 var. Om en av föräldrarna redan har avlidit och den föräldern hade fler barn än arvlåtaren, alltså om arvlåtaren hade syskon eller halvsyskon, kommer den föräldern som fortfarande är livet att få sin arvslott och den avlidna förälderns barn kommer att dela på den avlidna förälderns arvslott.
Det finns dock även en regel som säger att om arvlåtaren var gift, ska hela kvarlåtenskapen först tillfalla den efterlevande maken. När sedan den efterlevande maken dör kommer den först avlidnes arvingar att få ut sitt arv. Från denna regel finns i sin tur ett undantag som innebär att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Om arvlåtaren var gift måste alltså dennes barn, respektive föräldrar och/eller syskon, vänta på sitt arv, medan särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt.
För att förtydliga hur beräkningen av arvslotter går till ges nedan några exempel. Samtliga exempel bygger på att arvlåtaren var ogift och inte hade skrivit något testamente.
Exempel 1
Arvlåtaren A hade tre barn, B, C och D. D, som har dött före A, hade i sin tur ett barn, E. Eftersom A hade tre barn är deras arvslotter 1/3 var. B och C får alltså 1/3 var av kvarlåtenskapen. D:s arvslott kommer att tillfalla D:s barn. Eftersom D endast har ett barn, E, kommer E att erhålla hela D:s arvslott. Även E får alltså 1/3 av kvarlåtenskapen.
Exempel 2
Arvlåtaren A hade tre barn, B, C och D. Barnet D, som har dött före A, hade i sin tur två barn, E och F. B:s, C:s och D:s arvslotter är 1/3 var. D:s arvslott kommer att tillfalla D:s barn. Eftersom D hade två barn, E och F, kommer de att dela lika på D:s arvslott. E och F får alltså 1/6 var av kvarlåtenskapen.
Exempel 3
Arvlåtaren A hade inga barn. Hans föräldrar M och P har, förutom A, tre gemensamma barn, B, C och D. Om både M och P lever när A dör får de 1/2 var av kvarlåtenskapen. Om bara M lever får M sin arvslott, alltså 1/2 av kvarlåtenskapen, och B, C och D, alltså A:s syskon, får dela på P:s arvslott. B, C och D får alltså 1/6 var av kvarlåtenskapen
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av Familjerätt & Arvsrätt.
Kontakta din Advokat i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad.
