Barnfridsbrottet infördes den 1 juli 2021. Brottet innebär att det är straffbart att utsätta ett barn
för att bevittna vissa brottsliga gärningar, under förutsättning att barnet är närstående eller
tidigare närstående till gärningspersonen och den som gärningspersonen begår brottet mot
(grundbrottet). Vad för relation gärningspersonen har med den som grundbrottet begås mot
har däremot ingen betydelse.
Det nya barnfridsbrottet innebär att barnet är att betrakta som brottsoffer. Det medför att
barnet har rätt till biträde av särskild företrädare/målsägandebiträde och eventuellt skadestånd.
Brotten
Brotten som räknas upp i bestämmelsen utgör bland annat vålds- sexual- och fridsbrott samt
straffbara försök till de uppräknade brotten. Som exempel kan nämnas mord, misshandel och
våldtäkt. Även skadegörelse och grov skadegörelse omfattas av bestämmelsen.
De brott som omfattas av bestämmelsen anses vara sådana brott som typiskt sett kan skada
barnets tillit och trygghet i relation till gärningspersonen eller den som gärningspersonen
begår grundbrottet mot. Det handlar alltså om gärningar som kan vara särskilt skadliga för ett
barn att bevittna (prop. 2020/21:170, sid. 45).
Bevittnat
Kravet på att barnet ska ha bevittnat grundbrottet innebär att barnet ska ha sett eller hört den
brottsliga gärningen begås. Det krävs att barnet på något sätt har uppfattat händelseförloppet
genom att se eller höra de moment i gärningen som gör den straffbar. Kravet på att barnet ska
ha bevittnat brottet är uppfyllt även om barnet inte har förmåga att uttrycka sina upplevelser
eller om barnet inte förstår att den bevittnat ett brott, t.ex. på grund av låg ålder (a.a., sid. 45).
Närstående
Bedömningen av vem som utgör en närstående till barnet ska göras ur barnets perspektiv. En
närstående kan exempelvis vara en förälder, ett syskon eller andra släktingar. Det väsentliga
är att personen anses stå barnet så nära att den bör omfattas av begreppet närstående. I en
sådan bedömning kan deras relation, barnets känslomässiga anknytning till personen samt
frågan om personen utgör en omsorgsperson för barnet beaktas (a.a., sid. 46).
Straff
För att gärningspersonen ska kunna dömas för barnfridsbrott krävs det att grundbrottet som
barnet har bevittnat är styrkt. Tanken är därför att båda brotten ska prövas inom ramen för
samma rättegång.
Om åtalet anses styrkt kan gärningspersonen dömas till fängelse i högst två år. Om det
däremot är fråga om ringa brott döms gärningspersonen till böter eller fängelse i högst sex
månader, medan det för grovt brott utdöms fängelse i lägst nio månader och högst fyra år.
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
