Vad är säkerhetsförvaring?
Den 15 april 2026 infördes en ny påföljd i det svenska rättssystemet – säkerhetsförvaring. Lagstiftaren ansåg att det krävdes en ny påföljd som riktar in sig på människor som återfaller i allvarlig brottslighet. De ville därför ha en påföljd där bedömning avseende personen risk att återfalla i allvarlig brottslighet skulle vara det centrala. Säkerhetsförvaring är likt ett fängelsestraff på många sätt, men det finns också många skillnader (mer om detta nedan). Den som blir dömd till säkerhetsförvaring kommer att sitta på en fängelseanstalt precis som vid ett vanligt fängelsestraff. Det är hur lång tid personen sitter på anstalt och möjligheten att bli villkorligt frigiven som är de mest framträdande skillnaderna för en person som blir dömd till säkerhetsförvaring.
När kan någon dömas till säkerhetsförvaring?
Det finns två fall där man kan dömas till säkerhetsförvaring.
- När en person har begått brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och man hade dömts till fängelse i fyra år eller mer om påföljden hade bestämts till fängelse. Personen ska också tidigare ha dömts för brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid.
- En person döms vid ett och samma tillfälle för upprepad brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och brottsligheten är av sådant allvar att han eller hon skulle ha dömts till fängelse i sex år eller mer om påföljden hade bestämts till fängelse.
Det centrala är alltså att person ska dömas för ett brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid. Vad gäller första fallet krävs det att personen också tidigare är dömd för sådan brottslighet. Här ska domstolen kolla i personens belastningsregister och se vad personen tidigare är dömd för. Domstolen ska som huvudregel inte kolla på domar som är längre bak i tiden är 4–5 år.
Det andra fallet avser när en person står åtalad för flera brott vid samma rättegång. Det ska då vara flera brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid. Det finns inget krav på hur många brott det ska vara men i förarbetet står det att det som huvudregel bör vara fråga om minst tre brott.
En person som har begått brott innan han eller hon har fyllt arton år får det inte dömas till säkerhetsförvaring.
Vilka brott kan leda till säkerhetsförvaring?
Det krävs som sagt att personen ska dömas för ett brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid för att dömas till säkerhetsförvaring. Det kan till exempel vara mord, misshandel, människorov, olaga frihetsberövande, våldtäkt eller andra sexualbrott. Det kan även vara andra brott där det varit fråga om våld, hot om brottslig gärning, frihetsberövande eller fridskränkning, exempelvis rån och grovt rån. Även mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse kan omfattas om det funnits fara för människors liv eller hälsa.
Hur bedöms risken för återfall?
När det kan bli aktuellt att säkerhetsförvaring döms ut ska domstolen inhämta en särskild riskutredning. Det är Rättsmedicinalverket som ansvarar för genomförandet av särskilda riskutredningar. Utredningen ska innehålla ett utlåtande om risken för att den tilltalade eller dömde begår nya brott av allvarligt slag som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid samt de omständigheter som bedömningen grundas på.
Domstolen har alltså utredningen till sin hjälp vid bedömningen om det finns risk för återfall. Men domstolen ska även beakta annat. Det kan till exempel vara utifrån den eller de gärningar som personen är åtalad för. Även om personen blivit dömd tidigare för allvarlig brottslighet. Sättet som gärningen genomförts på kan i vissa fall också vara av betydelse på så sätt att en gärning som är planerad kan tala för en högre risk för återfall i jämförelse med en gärning som varit helt spontan. Samtidigt ska personens sociala situation och personlighet beaktas, till exempel om personen rör sig i en dålig miljö och har ett missbruk. Att personen har kopplingar till en kriminell organisation kan också tala för en påtaglig återfallsrisk.
Hur skiljer sig säkerhetsförvaring från fängelse?
Säkerhetsförvaring är likt ett fängelsestraff, men säkerhetsförvaring har till skillnad från ett fängelsestraff ingen tydlig bestämd tid. Detta ska dock inte förväxas med livstidsfängelse, som på samma sätt inte är tidsbestämt. Livstidsfängelse ska ses som en strängare påföljd än säkerhetsförvaring. Säkerhetsförvaring ska emellertid ses som en strängare påföljd än ett tidsbestämt fängelsestraff.
Den som blir dömd till säkerhetsförvaring vet alltså inte exakt hur många år denne kommer sitta på en fängelseanstalt. Domstolen kommer att besluta om en minimitid och en ramtid. Minimitiden är den kortaste tid som den som döms till säkerhetsförvaring ska vara frihetsberövad. Ramtiden är den totala tiden för verkställighet av säkerhetsförvaringen.
Minimitiden ska bestämmas till en tid som motsvarar längden av det fängelsestraff som skulle ha dömts ut om fängelse hade valts som påföljd och får uppgå till högst arton år och minst fyra år. Ramtiden ska bestämmas till en tid som överstiger minimitiden med lägst fyra och högst sex år. Hur lång ramtiden ska vara bedöms utifrån minimitiden. Om det är ett väldigt allvarligt brott kommer minimitiden vara lång och då ska även ramtiden vara det. Om det är fråga om ett mindre allvarligt brott där minimitiden till exempel är 4 år, då ska ramtiden också vara kort, som lägst fyra år.
Om det vid slutet av ramtiden alltjämt finns en risk för återfall kan det beslutas om att ramtiden förlängs. Det kan till exempel ske om den dömde haft omfattande misskötsamhet under verkställighetstiden och bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. Den dömde kan på samma sätt komma ut ur fängelseanstalten innan ramtidens slut om man bedömer att det inte längre finns någon återfallsrisk.
Kan man bli villkorligt frigiven från säkerhetsförvaring?
Vid ett vanligt tidsbestämt fängelsestraff kan man bli villkorligt frigiven efter två tredjedelar av fängelsestraffet. Vid utdömande av säkerhetsförvaring talar man i stället om villkorad utslussning. Det är den dömde själv eller Kriminalvården som kan ansöka om tillstånd till villkorad utslussning. Det är sen domstolen som beslutar om detta. Villkorad utslussning innebär att Kriminalvården får besluta att påföljden ska verkställas utanför anstalt med särskilt stöd och under kontroll. En person kan dock inte få en villkorad utslussning före minimitidens utgång. Den villkorade utslussning kan se olika ut för olika personer, det är Kriminalvården som beslutar om hur den ska vara utformad.
Professionell hjälp
Vi på ACTUS Advokatbyrå har stor erfarenhet av brottmål. Vi åtar oss både uppdrag som försvarare och målsägandebiträde.
Vi hjälper dig!
Advokathuset Actus finns i Västerås, Eskilstuna, Örebro & Karlstad. Vi är alltid redo att hjälpa dig och du kan kontakta oss via telefon, mejl eller via vårt kontaktformulär som finns på vår hemsida.
Vi på Advokathuset Actus har stor erfarenhet av komplexa mål.
Vår profil hos Advokatsamfundet.
